OS-hjälte 5: Anna Haag

- Hur kan man vara misnöjd med ett OS-silver, frågade Anna journalisterna som grinade lite på näsan över att det inte blev guld i teamsprinten.
Och det fick en hel del av dom kravstora mediedraktarna att öppna ögonen.
Det var ju faktiskt kanonbra med OS-silver också…
Tillsammans med Charlotte Kalla styrde och ställde Anna i teamsprinten helt till upploppet där tyskan Claudia Nystad spurtade hem guldet. Inte så konstigt kanske, tyskan tog indivudellt silver i sprinten vid OS för fyra år sedan.

Då isen bröts
För Anna Haag bröts isen redan vid säsongspremiären i norska Beitostölen. Hon gjorde ett kanonlopp och gästade pallen för första gången i en världscuptävling.
Det stärkte självförtroende inför nästa dags stafett och Anna gjorde åter en helgjuten insats då Sveriges damer överraskande vann världscupsstafetten.
När sedan pallplaceringen upprepades vid världscupen i Rogla strax innan jul visste Anna att hon hade chans på en OS-medalj. Hon klev ur skuggan bakom Charlotte Kalla och blev själv ett rejält hopp.

Hjälp från Emil
Och med lite taktisk och psykisk hjälp från sambon Emil Jönsson var Anna snudd på en perfekt åkare när hon ställde sig på startlinjen i Callaghan Valley för sitt första OS.
Öppningsdistansen 10 kilometer fristil blev en helsvensk dag med Charlotte Kalla i centrum. Men i skymundan gjorde Anna ett mycket bra lopp och låg faktisk på medaljplacering till kort före mål. Men fjärdeplatser räknas tyvärr inte i OS-sammanhang, så det gällde bara att ta nya tag.

Skulle ha medalj
Och i dubbeljakten skulle hon bara ha medalj. På den klassiska delen vägrade Anna släppa de stora favoriterna trots mycket hårt tempo från Marit Björgen. Charlotte Kalla föll och plötsligt stod Sveriges hopp till orsatjejen Anna Haag (fd Hansson).
Det verkade bara sporra ytterligare och i fristilsdelen fortsatte hon med samma målmedvetna inställning och med medalj i blicken. Flera toppåkare föll ifrån, bland annat Therese Johaug och Marianna Longa.
Till slut var dom fyra som kämpade om tre medaljer.
Marit Björgen var överlägsen och vann ett klart guld. Men bakom gav sig inte Anna. Hon kämpade och kämpade. Till slut dullereade hon ut världscupledarinnan och världsmästarinnan Justyna Kowalczyk och norska VM-tvåan Kristin Störmer Steira.
Överlycklig kunde hon åka in till OS-silver – ett silver fyllt av glädje och positiva kommentarer.
En riktig dalkulla hade presenterat sig för OS-publiken i Whistler Olympic Park…!!!