Annonsör
Annonsör



Annonser












Reportage

Jens Eriksson med vintern i sikte efter förra årets olyckliga cykelkrasch som innebar brott både på hand och fot. FOTO: Johan Trygg/Längd.se.

Jens Eriksson med vintern i sikte efter förra årets olyckliga cykelkrasch som innebar brott både på hand och fot. FOTO: Johan Trygg/Längd.se.

Skador och motgångar stoppar inte Jens Eriksson

I slutet på augusti 2015 vann Jens Eriksson Alliansloppet på rullskidor i ett stenhårt startfält. Allt såg bra ut inför vintern Dala Floda-sonen.
Två månader senare kraschade Jens brutalt på cykel i samband med Team Santanders träningsläger på Mallorca.

Kraschen innebar brutet båtben och språngben.

Att Jens sedan var snabbast på Halvvasan och slutade 31:a på Vasaloppet får väl närmast beskrivas som ett mirakel. Jens slängde kryckorna bara två veckor innan Vasaloppet.

Att Jens klarade av det tyder på en enorm vilja och motivation. Längd.se träffade Jens i Oslo häromveckan när hans Team Santander hade uppstartsträff inför vad som kolla skall.

Det var många som blev överraskade över din framfart på Halvvasan och sedan Vasaloppet. Hur kunde du åka så bra?
– Det var på ett vis som en seger att bara komma tillbaka till skidspåret. Man fick en så otrolig glädje av bara det. Men det är klart - det var tre och en halv månad utan att jag kunde stå på skidor, varav i alla fall två då det var väldigt svårt att få ihop nån träning för konditionen. Jag cyklade lite med en benprotes och lite såna saker. Det var bara att försöka hålla i så gott man kunde. Att göra det man kunde varje dag och sen bara att vänta, berättar Jens och fortsätter:

– I bakhuvudet hade jag ett mål att Vasan är som en dröm om jag skulle kunna köra. Sen när jag fick slänga kryckorna två veckor innan så testade jag och det fungerade om jag stod still på skidorna och stakade. Sen utvecklades det till att ”det här ska nog kunna gå”.

Du åkte en del på glädje?
– Ja! Det var på lite glädjerus. Jag är väldigt överraskad och nöjd med resultatet. Att jag kunde bli 31:a på Vasaloppet fast vintern var som den var.

jens_comeback_halvvasan.jpg
Jens Eriksson överraskade många och sig själv med att vara snabbast på Halvvasan, här på bilden, och sen bli 31:a på Vasaloppet efter lång skadefrånvaro. FOTO: Johan Trygg/Längd.se.

Det måste vara en skön känsla att ha med sig. Att du besitter en sån stor grundkapacitet.
– Jag kände att när jag väl kom igång och börja träna lite grann så tog jag väldigt stora steg. Det kom väldigt snabbt tillbaka. Det blev många timmar på Ski Erg:en där jag nött och nött.

Hur har tiden sett ut efter Vasaloppet?
– Efter Vasan så blev det lite bakslag. Jag tränade på lite för mycket - har balanserat lite på en knivsegg. I mars blev det väldigt mycket skidåkning. Jag stod över Birken och skulle satsa fullt mot Årefjällsloppet. Jag kände att formen kom så jag hade stora förhoppningar men då fick jag en ryggskada istället, så det blev inte så mycket av det heller.

– Det som var positivt var att jag kände att jag tog steg för steg. Kände att jag kom tillbaka ganska snabbt.

Men det är fortsatt ingen dans på rosor för Jens. Den skadade foten stör ganska mycket.

– Det går väldigt upp och ner. När jag anstränger mig får jag väldigt ont. Värk och väldigt dålig rörlighet, det stelnar till. Jag fick plocka fram kryckorna för några veckor sedan när jag hade kört på lite för hårt.

– Jag joggar korta svängar. Cykel går ganska bra. Rullskidor är väl det jag haft mest problem med. Just för att man står och stabiliserar. Jag får planera lite. Ska jag åka rullskidor så måste jag ta det helt lugnt resten av dagen. Men man måste provocera och gå lite över gränsen ibland också.

Hur är det att springa?
– 15 minuter kort jogg klarar jag av. Än så länge klarar jag inte av någon riktigt träning som löpning.

Tankarna inför kommande vinter? Är det bara långlopp som gäller?
– Jag känner att det blir bara mot långlopp. Det här med foten begränsar ganska mycket. Jag kan inte skejta och kan inte diagonala än. Jag får ta det steg för steg. Det blir lite kul också man får tänka hela tiden och lägga om träningen.

– I vintras tänkte jag att kommer jag väl upp på benen igen så ska jag vara otroligt glad och kommer jag på skidorna igen så ska jag.. När jag nästan inte kunde göra något i vintras så… man blir så otroligt laddad.

Det här kan var lite extra bränsle i lopp till vintern när det verkligen gäller?
– Ja, absolut!

Många läger och mycket träning väntar för Jens fram mot vintern.

– Fem läger är inplanerade. I slutet på juni kör vi i Norefjell och Tönsberg. Sen rullar det på med ett läger i månaden med teamet.

Skadorna och motgångarna är inget som stoppar Jens. Det lär vi få se till vintern.

– Jag har redan kommit stark ur det här. Nu kan det bara bli bättre, avslutar den sympatiske Dala Floda-killen.

 


Tävlingar och Evenemang

 07/12/2017Skid- & YogalägerLängdåkning
 17/12/2017Östersund ClassicLängdåkning
 06/01/2018Nordic Ski MarathonLängdåkning
 06/01/2018Camp RipanloppetLängdåkning
 07/01/2018AXA Ski MarathonLängdåkning
 10/01/2018Resa till Kaiser Maximilian Lauf med Global Sports Tours (gstours.se)Längdåkning
 11/01/2018Vasaloppsläger i FalunLängdåkning
 18/01/2018Skid- & Yogaläger
 24/01/2018Resa till Marcialonga 2018 med Global Sports Tours (gstours.se)Längdåkning
 27/01/2018Östersund Ski MarathonLängdåkning
Se hela schemat
Annonsör
Annonsör
Annonsör
Annonsör
Annonsör
Annonsör