Hopp til hovedmenyen på siden Hopp til hovedinnholdet på siden
Mats Larsson är en av ägarna på Skimateria. Företaget som utmanar kring hur man ska preparera skidorna för bästa glid. FOTO: Johan Trygg/Längd.se.
Mats Larsson är en av ägarna på Skimateria. Företaget som utmanar kring hur man ska preparera skidorna för bästa glid. FOTO: Johan Trygg/Längd.se.

Skimateria utmanar på glidfronten

I ett industriområde i Uppsala håller företaget Primateria till. Här finns det mycket idéer och planer som utmanar många ”sanningar” kring preparering av skidor.
Med varumärket Skimateria levererar man borstar, sicklar, strukturverktyg och rillar.
I dagarna släpper man också en egen högflourvalla.

Tidigare i höst åkte Längd.se till Uppsala och träffade Mats Larsson. En av ägarna till Primateria.
Mats disputerade 1996 på avdelningen för Materialvetenskap vid Uppsala Universitet. Forskningsarbetet fokuserades på framtagning och karakterisering av hårda skikt.

Mats är Tribolog. Tribologi är läran om hur ytor interagerar i kontakt med varandra. Med den här kunskapen i bakfickan har Mats och hans kollegor gett sig in i längdåkningsbranschen.

– Vi har jobbat med landslaget i många år och levererat sicklar och borstar och kunskap. Nu tar vi det till nästa nivå, säger Mats.

Det är spännande att lyssna på Mats när han berättar om hur de har jobbat och jobbar. Kring kontakten de har med landslagets vallare och planerna de har för framtiden.

I den här artikeln kommer Mats få berätta om Skimaterias tankar kring glid på längdåkningsskidor. Till skillnad från Leonid Kuzmin som ligger bakom Kuzminsickeln så hävdar inte Mats att man ska åka utan glidvalla men däremot att man kommer mycket långt med stålsickling, borstning och strukturering av skidorna.

– Vallan är för att säkra glidet över längre tid, menar Mats.

Precis i dagarna släpper man också en egen högflourvalla hos samarbetspartnern Skistart.com i Älvdalen.

– Vår högfloruvalla gnuggar man på. Den är mycket hård, dryg och lätt att lägga på. Man gnuggar fast den med kork och borstar med fin stål- och nylonborste, berättar Mats.

Vallan kommer i tre varianter. Cold, warm och universal.

Men åter till Skimaterias tankar om vad som är viktigt för att få ett bra glid på skidorna.

– Det handlar om fyra saker. Skidan är den överlägset viktigaste. Sen kommer belaget, struktur och finish och slutligen, som grädde på moset, vallan, fastslår Mats.

skidglid_skimateria.jpg

– Historiskt sett så kallar man det vallning. Det beror på enkelt uttryckt på att när man har slipat skidorna så har man gjort det så illa att skidan fungerar inte utan att man lägger på valla. Då har man upplevt den gigantiska förbättringen med vallan. Alltså tror man att det är vallan det som fixar det, berättar Mats.

Skimateria har tagit fram en sickel som man kallar för R-cut, rough-cut.

– Det är för att avverka. Då får man en struktur som duger när det är riktigt kallt. Men den är för grund när det blir lite blött, berättar Mats och fortsätter:

– Då sa vi att vi måste titta på det här med rillning. Att utveckla specialriller. När vi tittat på en duktiga skidåkares bästa skidor i hög förstoring så ser allting likadant ut. Man pratar om grantoppsrillar och så men på mikronivå ser allt lika ut. Det är det som är det väsentliga. Det visuella du ser spelar mindre roll.

Skimateria har kikat på landslagsåkarnas skidor som gått allra bäst.

– Då har vi sätt att det är den fina strukturen som är hemligheten. Men den var inte så djup. När vi gör det så får vi fram en djupare finstruktur som därmed håller längre än när du slipar fram den.

– Vi håller också på att utveckla en maskin som ska ersätta stenslipning fullt ut. I dagsläget så gör vi våra strukurer med handverktyg. Men det här kommer att bli en helautomatisk maskin som i ett enda svep sicklar, rillar och borstar. Det här ser vi som fullt görbart, berättar Mats entusiastiskt.

En sån här maskin har efterfrågats från landslaget. Att göra en handstruktur där man har en variation från gång till gång är inte acceptabelt på landslagsnivå.

Mats fastslår att stenslipad skida måste rakas på mikrohår efter slipning.

– Det blir så beroende på att en slipsten består av hoplimmat grus. Grus har nästan alltid en rund form. När du går ned med ett slipkorn av grus och ska röra dig i plast så då måste du på något sätta skära bort plast genom att knuffa undan det. Tar du en rakhyvel så skär den som en osthyvel. Så snittytan blir väsentligt olika.

– Sen måste man förstå vad som händer i ett skidspår. Vi har gjort ett antal mätningar. Bland annat en som jag tycker var rolig när vi gjorde en avgjutning av bra skidspår, berättar Mats.

Med hjälp av ett mikroskop fick man sedan fram en topografisk karta över spåret.
Sedan la man ihop det med med en förstoring av belaget och kunde se var man får kontaktpunkter.

– Börjar man räkna på det här. Hur många kontaktpunkter man behöver ha. Hur stor yta en som väger till exempel 80 kilo behöver för att kunna stå uppe på snön så får man via lite enkla ekvationer fram att en 80 kilos åkare bärs av 30 kvadratmillimeter.

– Då använder man hårdheten på ett skidspår och belaget och det är alltid det mjukaste som deformeras. Så när snön har deformerats så att du har en kontaktyta som är 30 kvadramillimeter, då är det färdigt. Resten är i luften. Friktion mot luft är alltid lägre än mot snö. Så där är tricket. Om jag kan hålla kvar 30 kvadramillimeter i kontakt mellan skida och snö då garanterar jag låg friktion. Oavsett vilken valla jag väljer och nästan oavsett vilket belag jag har.

– Därför är strukturen så otroligt viktig. Sen kan man göra det på olika sätt men grunden är att bevara där här, säger Mats och fortsätter:

– De här punkterna kommer flytta sig när man rör sig framåt. Det funkar så att om jag ska glida på ett ställe så bildas det friktion. Om den sträckan blir väldigt lång så har jag friktion under en lång sträcka. Så om jag kan bryta den tvärt och flytta punkten får jag också en lägre friktion. Så därför ska man inte ha långa åsar utan du ska ha ett brutet mönster. Det är därför vi rillar på ett väldigt speciellt sätt. Man bryter mönstret för att man ska få en åkyta som är kort, så att du hela tiden byter punkter.

– Man kan jämför med långfärdsskridskor. Det är samma kontaktyta mellan en skridsko och en skida. Den går ju vansinnigt fort på is trots att det är stål. Så materialtekniskt tror jag vi är långt ifrån färdiga.

– Nästa sak att förstå är kring snön. Vi har få kontaktpunkter och så rör vi oss framåt. Vad händer när det kommer in vätska. Vätska finns alltid på snöns yta. Snön har alltid en tunn hinna som är vätska kan man säga. Den är väldigt tunn, från 0,02 mikrometer till en halv mikrometer eller en tusendels millimeter.

– Vi har alltid en hinna av vatten vi åker på. Det är faktiskt bra eftersom vatten är ett smörjmedel. Har jag korta kontaktpunkter och smörjer med lite vatten då är det skitbra. Då sänker jag friktionen ytterligare. Det är därför det är lättare att åka på snö än glas.

Men vad händer om vattnet breder ut sig?
– Får du jättemycket vatten under skidan så tappar du de här 30 kvadramillimeterna. Då har jag inte låg friktion mot luft längre. Friktion mellan plast och vatten suger fast. Men egentligen är det så att kontaktarean växer. Tricket är då att skapa en struktur med många många små toppar. Djupa dalar emellan. Så om du får lite vatten där så ska dalen emellan vara så djup så att vattnet inte orkar över till nästa topp. Djupet på dalarna är hemligheten.

vattenfilm_skimateria.jpg

– Ibland är det en fördel att köra med lite grövre rillverktyg. Det beror på att om du har väldigt bra ”snösko” och hårda spår som blir blöta då har du för mycket material på ”snöskon”. Då kan du rilla bort med en grov riller sånt som inte behövs och finrillar resten. Det gäller att säkerställa balansen att jag har 30 kvadramillimeter och resten luft.

– Det är ingen motsägelse. När det är kallt har jag små toppar att glida på. Men när det är blött är det precis samma sak. Det ska vara små toppar men diken emellan. Det fungerar när det är minus 20 och när det är plus 5, säger Mats.

Läs mer om Skimateria och hur man använder deras produkter på deras hemsida här.

Läs här om hur Skistart.com jobbar med Skimaterias verktyg.

Skimateria har fler nyheter på gång som vi berättar om i kommande artiklar.

 

Siste nyheter

Ulricehamn och Falun (bilden) blir världscuporter i Sverige 2021. FOTO: Johan Trygg/Längd.se.

Världscuptävlingar i Ulricehamn och Falun 2021

På Internationella skidförbundets höstmöte i Zürich den 1–5 oktober tilldelades Svenska skidförbundet två världscuphelger under säsongen 2020/2021. Svenska skidförbundets styrelse har på dagens styrel...