Hopp til hovedmenyen på siden Hopp til hovedinnholdet på siden
Vasaloppets segrare 1922 Ernst Alm med segertrofén från Vårt Hem. FOTO: Norsjö Skidlöparmuseum.

Vasaloppets segrare 1922 Ernst Alm med segertrofén från Vårt Hem. FOTO: Norsjö Skidlöparmuseum.

Vasaloppet efterlyser segertrofé från det första loppet 1922

I februari och mars 2022 firar Vasaloppets sitt 100-årsjubileum då man, förutom ordinarie Vasaloppets vintervecka med tolv olika skidlopp, även arrangerar det historiska loppet ”Jubileumsvasan”, som med 139 deltagare ska återskapa 1922 års lopp.
Nu efterlyser Vasaloppet ett av de främsta prisen från 1922, en bronsskulptur av en skidåkande Gustav Vasa, vars öde är okänt sedan den fyrfaldige Vasaloppssegraren Arthur Häggblad i Stockholm sålde sin prissamling strax före sin död 1989. Var finns priset?

Vasaloppets historia går tillbaka till 1922, då IFK Mora med bara två veckors förberedelser lyckades arrangera ett nationellt skidlopp som omedelbart blev en jättesuccé. Redan till det första loppet var prisbordet enastående, med priser skänkta av företag, privatpersoner, organisationer och till och med en pokal från kung Gustaf V.

Den legendariske sportjournalisten Sven Lindhagen på Idrottsbladet bevakade det första Vasaloppet och kommenterade senare i livet: ”Priserna garanterade i sitt överflöd och överdåd Vasaloppets framtid.”

Ja, 1922 års prissamling värderades till 11 000 kronor, vilket motsvarar 295 000 kronor i 2021 års penningvärde. Merparten var dock vandringspriser. Segraren fick en guldmedalj, andra till tionde plats silvermedaljer och övriga 107 deltagare som tog sig i mål erhöll bronsmedaljer.

Familjejournalen Vårt Hems vandringspris
Ett av vandringsprisen, med central plats på fotot av alla priserna 1922, har ett just nu okänt öde. Det är en bronsskulptur av en skidåkande Gustav Vasa, omkring 25 centimeter hög, ståendes på en träsockel – skänkt av affärsmannen Johan Petter Åhlén som drev postorderfirman Åhlén & Holm (senare Åhléns). Företaget hade 1921 startat familjetidningen Vårt Hem (som 1952 slogs samman med Året Runt).

Inskriptionen på sockeln lyder: ”Familjejournalen Vårt Hems vandringspris till individuelle segraren i Vasaloppet”. Herman Bergmans konstgjuteri i Stockholm utförde bronsgjutningen för 1100 kronor. I de bevarade statuterna för priset framgår att det ”tillfaller såsom ständig egendom den löpare som tre gånger i följd eller fyra gånger utan ordningsföljd hemfört detsamma”. (Johan Petter Åhlén hade till och med tänkt ut vad som skulle hända om två skidlöpare någon gång skulle dela segern i Vasaloppet: ”priset för ett år framåt tilldelas den, som vid målet visar bästa konditionen”, vilket tävlingsläkaren skulle avgöra… Denna bedömning behövde dock aldrig tillgripas.)

Ernst Alm från IFK Norsjö, 22-åringen som vann det allra första Vasaloppet den 19 mars 1922, fick den första inteckningen i Vårt Hems vandringspris och på ett foto syns han sittande bredvid skulpturen, där segrarens namn varje år skulle komma att ingraveras.

Första gången som priset var spårlöst försvunnet var 1925. Fjolårssegraren John Lindgren hade deponerat det hos arrangörerna, men när han visade upp depositionskvittot visste ingen var det fanns. Två dagar före loppet hittade man det dock i ett bankvalv i Mora…

Priset vandrade vidare. Den första som vann Vasaloppet två gånger var Per-Erik Hedlund, men ”Särna-Hedlund” tog aldrig någon tredje seger.

Arthur Häggblad erövrade 1940 priset för alltid
På 1930-talet gjorde historiens huvudperson sitt inträde i Vasaloppshistorien: Arthur Häggblad (1914–1989), den färgstarke skidlöparen från IFK Umeå. Det var han som efter femmilen vid SM 1935 i Falun, på frågan från Dalarnas landshövding hur det kändes efter loppet, svarade: ”Åk själv, gubbjävel, så får du känna!”

1936 var Arthur Häggblad nära att ta sin tredje raka seger i Vasaloppet, men han slutade tvåa. Den tredje segern kom istället 1937. Året därpå blev han trea men diskades efter att ha bytt sina felvallade skidor. 1940 vann dock Arthur Häggblad sin fjärde seger i Vasaloppet och tog därmed hem Vårt Hems vandringspris för alltid! Den 15 augusti 1941 flyttade han till Stockholm där han öppnade ”Häggblads sportaffär” på Klarabergsgatan 52, senare ”Häggblads sport” på Slöjdgatan vid Hötorgscity.

Arthur Häggblad blev 81 år och dog den 16 juni 1989. Han hade inga efterlevande barn och 1988 eller 1989 ska han ha sålt sin imponerande prissamling. Men vad hände då med ett av Vasaloppets allra främsta pris, ”Familjejournalen Vårt Hems vandringspris”? Vart tog det vägen? Vem vet?

Efterlysning
Vasaloppets samlarklubb har i flera år försökt lokalisera priset, utan att lyckats.

– Till 100-årsjubileet 2022 och Jubileumsvasan den 12 februari vore det väldigt roligt om vi fick veta var priset finns och kanske låna det för att få visa upp det på plats i Mora och Sälen, säger Mats Rylander, projektledare för Vasaloppets 100-årsjubileum.

Den som vet något om det försvunna priset får gärna kontakta Mats Rylander på Vasaloppet: Telefon 072-209 05 78 eller e-post mats.rylander@vasaloppet.se

Vasaloppets prisbord 1922 med Vårt Hems vandringspris i mitten.Vasaloppets prisbord 1922 med Vårt Hems vandringspris i mitten.

Arthur Häggblad vinner Vasaloppet 1940.Arthur Häggblad vinner Vasaloppet 1940.

Arthur Häggblad med sin prissamling och Vasaloppets segertrofé i centrum. FOTO: Okänd/Västerbottens museum.Arthur Häggblad med sin prissamling och Vasaloppets segertrofé i centrum. FOTO: Okänd/Västerbottens museum.

FAKTA INTECKNINGAR I PRISET (Vasaloppets segrare)
1922 Ernst Alm, IFK Norsjö
1923 Oskar Lindberg, IFK Norsjö
1924 John Lindgren, IFK Umeå
1925 Sven Utterström, Bodens BK
1926 Per Erik Hedlund, Malungs IF
1927 Konrad Pettersson, Luleå SK
1928 Per Erik Hedlund, Särna SK
1929 J A Persson, Arjeplogs SK
1930 Verner Lundström, Arvidsjaurs IF
1931 Anders Ström, IFK Mora
1932 Vasaloppet inställt
1933 Arthur Häggblad, IFK Umeå
1934 Vasaloppet inställt
1935 Arthur Häggblad, IFK Umeå
1936 Sven Hansson, Lima IF
1937 Arthur Häggblad, IFK Umeå
1938 Elias Nilsson, Östersunds SK
1939 Alfred Lif, Orsa IF
1940 Arthur Häggblad, IFK Umeå

Senaste nyheterna

Delar av Viaplay Vinters team, från vänster Gustav Almqvist, analytiker, Peter Jihde, programledare, Katarina Hultling, programledare, Johanna Ojala, programledare, Kajsa Kling, alpin expert, Teodor Peterson, längdåkningsexpert. FOTO: Karl Nordlund/NE

Teodor Peterson ny expert hos Viaplay Vinter

Med en knapp månad kvar innan sändningarna inleds presenterar Viaplay Vinter hela sitt team av vintersportprofiler. Ny bland profilerna är OS-silvermedaljören Teodor Peterson. – Det känns inspirerand...
På lördag 30 oktober öppnar Trysil 6,5 kilometer längdspår med sparad snö från förra vintern. FOTO: Jonas Sjögren.

På lördag startar längdskidsäsongen i Trysil

Trysil öppnar 6,5 kilometer längdspår på lördag och i år återkommer de stora träningsgrupperna och klubbarna efter coronaåret som satte stopp för den typen av samlingar, berättar man i ett pressmeddel...