- Jag ska bygga upp kroppen igen med lugn träning, säger Bjørgen, som tränar i Sognefjellet tillsammans med norska landslaget, till tidningen.
- April var en mycket lugn period. Det gick tre veckor utan att jag hade träningskläderna på. Första maj började jag med lugn träning, berättar hon.
Bjørgen blev VM-drottning i tyska Oberstdorf 2005 med tre VM-guld, ett silver och ett brons. Men sedan har det inte gått lika bra, med undantag av ett OS-silver i Pragelato 2006.
- Jag har varit för tuff med mig själv. Kroppen var söndertränade, säger hon till VG.
- Jag trodde möjligen att trädet växte till himmeln med många tuffa träningsperioder. Men min kropp har blivit körd för hårt. Det måste jag ta konsekvenserna av nu. Vilket betyder lugn träning.
- Jag inte exakt när jag upptäckte vad som var problemet. Men jag har balanserat på gränsen länge. Tour de Ski blev för mycket för kroppen varje gång. Jag har helt enkelt varit för hård mot mig själv.

Dåliga mästerskap
Marit Bjørgen fick en nertur vid skid-VM i Sapporo 2007, där hon inte kunde försvara ställningen som VM-drottning. Säsongen 2008 fick hon bryta Tour de Ski och i vinterns VM i Liberec tog hon inte en enda medalj.
Trots dessa motgångar säger hon sig aldrig ha haft problem med motivationen.
- Jag är otroligt priviligerad som får göra det jag har lust till. Det är det här jag vill. Jag triv smed tjejerna i landslaget och jag trivs med att träna varje dag.

Berg-och-dalbana
Det har alltså varit lite av berg-och-dalbana för Marit Bjørgen de senaste åren, men den norska stjärnan har varit ärlig och ställt upp även om det varit med tårar i ögonen.
- Jag var oerhört besviken efter årets VM. Det var ju inte det första mästerskapet där jag mislyckades. Men det är det här jag vill och det fattas fortfarande ett OS-guld. Och vem vet - kanske OS i Vancouver är min sista OS-chans…? Därför satsar jag allt nu och jag avstår både Tour de Ski och två-tre världscuptävlingar för att vara på topp i Vancouver, säger Bjørgen till VG.
Bland det hon menar hon måste förbättre är tekniken kanske det viktigaste.
- Rå styrka och vilja har varit mina bäst asidor. Nu tänker jag mer över vad som kan göras för att jag ska bli en bättre skidåkare. Jag vet ju att potensialen finns där…