- Men jag kan inte vara misnöjd med den här starten av säsongen. Att ta sig till A-finalen måste vara godkänd, analyserar Årsunda-sonen efteråt.
Han var tvåa i kvalet, bara slagen av Finlands egen Kalle Lassila.
- Det kändes bra i heaten, men jag hade det tufft i slutet av semifinalen. Trodde det var klart, men sedan kom ryssen Morilov och jag fick gå i källaren för att svara upp.
Emil kände direkt efteråt att inte allt var som det skulle. Han fick ligga ner och magen var inte alls normal.
- Jag försökte i finalen, men den här hårda banan tar ut sin rätt och jag hade ingen chans när krafterna försvann. Norrmännen var oerhört starka idag och Hattestad imponerade, säger Emil, som dock redan blickar framåt till nästa sprint i Davos om två veckor.

Träna vidare
- Det är bara att slipa stavspetserna och komma tillbaka, säger han och får en kram av flickvännen Anna Haag. Mamma och pappa Jönsson har också tagit turen från Årsunda för att följa Emil, och det hjälper givetvis lite när besvikelsen är som störst just efter målgång.
- Men när jag får det här lite avstånd så är jag nog rätt nöjd med en finalplats här i Kuusamo ändå, säger Emil.
Han var ensam svensk i A-finalen, där norrmännen dominerade totalt - som de ofta gör i klassisk sprint. Ola Vigen Hattestad med det röda startnumret som regerande sprintmästare vann före Tor Arne Hetland och John Kristian Dahl.
- Vi sporrar varandra och den tuffa konkurrensen i laget gör oss starkare. Vi har till exempel både Øystein Pettersen och Anders Gløersen borta och det är två av dom som varit starkast i våra tester under hösten, säger den glade segraren, som nu tog sin tredje sprintseger i världscupen.