Det var strax innan sommarlovet som olyckan var ute vid rullskidsträning i Östersund. Han föll till synes oskyldigt, men det visade sig vara illa. Under sommaren kunde han bara lyfta armen lite och han har fått köra mycket alternativ träning.
– För några veckor sedan var jag i Stockholm och körde ett test på hur nervsignalerna går ut i armen. Den friska armen mättes till 12 på läkarens skala, medan den skadade armen var en etta på samma skala, säger Mathias.
– Framgången de sista tre veckorna gör mig dock hoppfull och jag har inte ändrat mitt mål. Det är OS jag satsar på, säger veteranen, som nyligen öppnade ett hotell i samma byggnad som Fortum Ski Tunnel i Torsby.
– Dit åker jag nästa vecka tillsammans med Anders Södergren för träning.

Bra utan laget
Och Mathias Fredriksson verkar inte må dåligt av att stå utanför landslaget.
– Nej, jag kör på. Efter Torsby blir det en sväng till Ramsau med militära landslaget med Oskar Svärd och Jerry Ahrlin i spetsen.
Någon satsning på långlopp igen är dock inte planerat. Det är och förblir OS i Vancouver som Mathias Fredriksson tränar för.
– Ja, jag måste ju tro på att jag kan komma dit, annars kunde jag lika gärna ha gjort något annat, säger han och tänker tydligen inte mycket på att han är utanför landslagsgruppen för första gången sedan han slog igenom för ”evigheter” sedan.
– Säsongsupplägget är ju knappast så att jag kan välja och vraka, men jag satsar på att kvala in till de första världscuptävlingarna. Man måste ju prestera där annars har man inget i OS att göra.

Åker gärna Touren
Flera svenska toppåkare har uttalat att de vill stå över Tour de Ski för att satsa på OS i Kanada. Det är för lyxigt för Mathias.
– Ja, jag känner inte att jag är i den situationen nu. Jag får nästan ta det jag kan. Om jag blir uttagen till Touren kommer jag att åka. Jeg tror inte det spelar någon roll för OS heller, säger killen, som ifjol klev av redan efter de första två dagarna i Oberhof på grund av sjukdom.
Och givetvis hägrar en individuell OS-medalj, det fattas i Mathias’ stora samling som innehåller den totala världscupsegern från 2003, VM-silver på 15 kilometer (efter Per Elofsson) i Lahtis 2001, tre VM-brons och ett OS-brons i stafett från Pragelato/Turin senast i 2006.
Nu är dock vägen fram lite krångligare än vanligt.
Ingen landslagsplats, en krånglig axel och en karriär som inte gått uppåt de senaste åren.
Men att ge sig, nej det ligger inte för Mathias Fredriksson – som under sommaren också hunnit gifta sig med sin Emma-Helena Nilsson (fd fröken Sverige) och gått med fotboja sedan han togs för fortkörning i Norge förra året.
Det händer alltid något kring den här killen…