fredag, jun 21, 2024 Today's Paper
SC Ranking
1 Emil Persson 25,914,004
2 Emilie Fleten 25,906,053
3 Ida Dahl 25,349,402
4 Kasper Stadaas 25,223,899
5 Andreas Nygaard 24,934,569
6 Johan Hoel 24,707,367
7 Max Novak 24,166,685
8 Magni Smedås 24,096,434
9 Thomas Ødegaard... 23,852,025
10 Torleif Syrstad 23,844,654
11 Amund Riege 23,583,626
12 Axel Jutterströ... 23,542,041
13 Eirik Sverdrup ... 23,451,378
14 Runar Skaug Mat... 23,406,779
15 Herman Paus 23,398,617
16 Oskar Kardin 23,295,927
17 Morten Eide Ped... 23,285,882
18 Stian Hoelgaard 23,173,466
19 Alvar Myhlback 23,165,443
20 Petter Stakston 23,082,621
21 Magnus Vesterhe... 22,979,229
22 Karstein Johaug 22,772,809
23 Tord Asle Gjerd... 22,630,484
24 Johannes Eklöf 22,542,970
25 Thomas Bing 22,374,724
26 Astrid Øyre Sli... 22,119,196
27 Kati Roivas 21,625,092
28 Jeremy Royer 21,459,378
29 Einar Kalland-O... 21,381,668
30 Anikken Gjerde ... 21,371,471
31 Silje Øyre Slin... 21,131,436
32 Nils Dahlsten 21,036,730
33 Klas Nilsson 20,963,902
34 Alfred Buskqvis... 20,959,327
35 Eddie Edström 20,918,257
36 Thomas Joly 20,769,655
37 Torgeir Sulen H... 20,750,282
38 Karolina Hedens... 20,747,023
39 Jenny Larsson 20,746,503
40 Marcus Johansso... 20,519,477
41 Johan Tjelle 20,321,169
42 Patrick Fossum ... 20,194,014
43 Petter Northug 20,160,567
44 Fabián Štoček... 20,118,753
45 Ole Jørgen Bruv... 20,102,163
46 Joar Thele 20,023,863
47 Juuso Mäkelä 19,956,551
48 Sofie Elebro 19,681,634
49 Jan Šrail 19,577,269
50 Fredrik Helgest... 19,176,422
 
Tävlingar & Resultat
CHECK COMPETITIONS
Tävling Land Datum
Mobile icon Mobile icon

På dagen: 100 år sedan första dam i Vasaloppet

Berättelsen om damers deltagande i Vasaloppet är en sällsam historia. Margit Nordin blev den första, och också enda damåkaren på över 50 år att ta sig sträckan mellan Sälen och Mora. Idag är det på dagen 100 år sen hon genomförde bedriften. Här är historien om henne.

Foto: Vasaloppet

Det är på dagen, 100 år sedan Margit Nordin blev den första kvinnan att genomföra Vasaloppet. En skidpionjär.

Den fjärde mars 1923 blev Margit Nordin från Grängesberg den första kvinnan att genomföra Vasaloppet. Hon bestämde sig för att åka de nio milen när hon läste om 1922 års premiärupplaga av loppet i tidningen.

I Vasaloppets linda existerade ingen paragraf som förhindrade kvinnor från att delta. Så när hennes anmälan ankom Vasaloppsarrangörerna fanns det till deras förtvivlan inget de kunde göra för att stoppa hennes medverkan. Att en kvinna kunde tänka sig att genomföra denna nio mil långa prövning hade aldrig slagit dem.

Idrottsbladet kommenterade nyheten om Margits deltagande i takt med att den spred sig. 
”Det blir något av cirkus och skådespel över Vasaloppet med kvinnligt deltagande och den cirkusdoften får inte vidröra vår enda tävling byggd på historiska motiv. Som väl är finns det även i Mora omdömesgilla ledare som äro av samma åsikt.”

Så, kritiska röster till trots, stod hon som första damåkare på start, 1923. Som ensam kvinna bland 160 män. 

10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder

Margit var ingen ovan skidåkerska. Hon arbetade som gymnastiklärare och sjukgymnast i Grängesberg, och hade patienter på långa avstånd från sin sjukstuga. En patient, 15 kilometer från hennes hemvist, besökte hon varje dag under en längre tid. Besöken innebar tre mils skidåkning dagligen.

Den skepsis som getts uttryck för på förhand, från media och arrangörer, fanns det inget av på startlinjen i Sälen. Margit upplevde sina medtävlande som trevliga och tillmötesgående. Hon fick bland annat hjälp med vallningen av två militärer från Falun, och en större karl erbjöd sig vakta dörren när hon behövde smita på dass innan loppet.

Redan klockan sex på morgonen lämnade åkarna Sälen med sikte på Mora. Det rådde vissa tvivel om Margit fortfarande fanns kvar ute i spåret, när åkare efter åkare nådde Mora, utan att ha sett till henne. Men så småningom kom lugnande rapporter om att hon visst var påväg. Åskådarleden stod fortfarande täta när Margit som sista åkare passerade mållinjen på tiden: 10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder.

Efter loppet berättade Margit för intresserade åhörare hur hon upplevt loppet.
”Jag har aldrig åkt en så lång sträcka förr, men jag måste säga att det inte var så farligt som jag väntat.” 

Hennes skidvana från jobbet hade hon kompletterat med träningsturer på upp emot sex mil, något hon upplevde hade härdat henne.
”Jag kände mig knappast mera pressad av att gå den här tävlingen än jag brukar göra på mina träningsmarscher” konstaterade hon. 

Däremot så hade den hårda öppningsfarten gjort att hon vid en gård i Mångsbodarna varit tvungen att ta igen sig och få i sig en bit mat. 
”Efter det gick det galant” beskrev Margit.

När hon på äldre dar återgav sin upplevelse av loppet så avslöjade hon att hon åkt med papiljotter i håret under merparten av tävlingen. Hon ansåg att om hon kommit till mål och sett sliten och utpumpad ut så hade folk som var mot hennes medverkan fått vatten på sin kvarn.
”Folk hade säkert sagt: ’Såg ni, så hon såg ut'”.

Margit Nordin, Grängesbergs IF, första kvinnan i Vasaloppet.

Efterspelet

Margit tilldelades ett hederspris för sin insats, men Idrottsbladet var mindre imponerade och stod stadigt i sin ståndpunkt: inga damer borde i framtiden få delta i Vasaloppet.

”Nio mil är för långt för en kvinna. Det blir ingen tävling, det blir ett onödigt uthållighetsprov, och man kan inte vara säker på att alla som vilja försöka sig på uppgiften lika lyckligt komma att gå i land därmed. Ty nästa år komma många flickor som vilja starta – var lugna för den saken. Men de måste nekas.”

Det var inte bara Idrottsbladet som riktade kritik mot Margit Nordins deltagande. En anonym insändare i Mora-Tidningen uttryckte ”…att det aldrig blir någon ordning med fruntimmer”. 

Margit själv motsatte sig givetvis dessa åsikter. Hon ansåg i och för sig inte att hon åstadkommit något märkvärdigt och påpekade samtidigt att det vore korkat att förbjuda kvinnors deltagande eftersom det uppenbart ökat intresset för loppet.
”Nästa år måste vi bli många” fastslog hon.

Men det blev inte fler kvinnor i 1924 års Vasalopp. Åtta dagar efter att Margit genomfört loppet beslöts av Vasaloppsarrangörerna i och med ett styrelsemöte, att kvinnor inte skulle få starta i kommande års lopp. I protokollets paragraf 8 skrevs: ”En framhållan om att förbjuda damer tillträde bifalles enhälligt.” 

Åren gick. Damer tilläts inte officiellt att åka Vasaloppet förrän år 1981. Öppet spår öppnades för damer 1979 och först 1997 så korades en officiell damsegrare när damerna fick en egen tävlingsklass.

2022 startades initiativet #VASANFORMARGIT med målet att fler kvinnor skulle anmäla sig till 2023 års Vasalopp. Läs mer om initiativet här.

Mest lästa
Bli medlem nu