På sin egen blogg skriver Anna följande om skidbytet:

Under fjolåret (2010/2011) hade jag en del problem med skidorna vilket fick mig att mer än en gång att slås av tanken ”räcker mitt material till idag?”. En fråga man aldrig ska ställa sig själv om man ska prestera. Då har man sänkt sig själv redan innan start. I år har saker och ting fungerat bättre, men fortfarande har det hänt att jag tvivlat, mesta dels på grund utav fjolåret. Det satte djupa spår i mig. Så för att bryta mönster. Prova något nytt. Testa det som de bästa åker på, så byter jag till Fischer.

Men jag ljuger om jag säger att beslutet var lätt att ta. Banden jag har till Atomic har byggts upp under många år, jag började åka på dem redan som junior 2003. Så nästan 10 år har jag åkte på de österrikiska skidorna med de läckra färgerna. Det är en relation som  byggts upp med folket som finns i och runt Atomic, underbara människor som har ställt upp i ur och skur. Satsat allt för att just jag ska få det bästa. Och det är jag dem evigt tacksam för! Det var också Atomic som bar mig fram till mina två OS-silver 2010, mina VM-medaljer i stafett 2009 och 2011 och också min hittills enda världscupseger i en av etapperna i Tour de Ski 2011. Många minnen. Många tankar. Många underbara upplevelser.

Men ibland måste man bryta mönster, prova något nytt. Testa gränserna. Inom materialet också!