Var millimeter från att sluta – slog delar av världseliten i Olos/Muonio
Efter två tunga säsonger slog 23-åringen till med en sensationell andraplats i Muonio. Plötsligt lever karriärdrömmen igen.
Först åkte han in som nia – karriärbästa och bästa norsk – i den klassiska sprinten på fredagen. Sedan krönte Preben Horven helgen med en andraplats på söndagens 10 kilometer fristil. Båda disciplinerna finns med på OS-programmet i februari.
– Det var kul, 10-kilometern är det klart bästa resultatet jag någonsin har gjort, och fredagens sprint är kanske den bästa klassiska sprint jag har åkt, säger Preben Horven till Langrenn.com efter säsongsdebuten i Muonio.
– Man märker ju att nivån är hög här, och det är väldigt lärorikt att tävla mot så många bra världscupåkare.
Se också: Slutade i augusti – nu är hon aktuell för världscupen
Kämpade om segern
Men det var med minsta möjliga margin Horven tog sig vidare från prologen. Där blev han 29:a, näst sist av de 30 som gick vidare till heat och finaler. Men i kvartsfinalen gick det ruskigt fort.
Och farten blev avgörande: Horven blir fyra i sitt heat, men tiden var så pass bra att han ändå gick vidare till semifinal som lucky loser. Där tog det stopp.
I semifinalen mötte Horven alla de fyra som senare gjorde upp om pallen och de fyra första platserna i finalen. 23-åringen från Bossmo & Ytteren blev femma i heatet, nia totalt och bästa norsk i loppet.
På söndagens 10 kilometer fristil höjde Horven nivån rejält och tog sig upp på pallen, knappt åtta sekunder från segern.
– Jag kände att jag disponerade loppet ganska bra. Eftersom jag startade tidigt hoppades jag få en bra rygg på andra varvet, och jag kom ut där samtidigt som Lauri Vuorinen gick ut på sitt första. Men han var inte alls intresserad av att dra, så då fick jag göra jobbet själv, säger Horven till Langrenn.com efter den sensationella andraplatsen.
Se också: Missade VM och hela säsongen – nu berättar hon varför
Texten fortsätter.

Surrealistisk
Eftersom Horven startade tidigt i 10-kilometersloppet fick han också sitta länge i ledarstolen. Där var det så kallt att han flydde in i vallaboden. Men känslan av att se den ena superstjärnan efter den andra komma i mål med sämre tider beskrev han som surrealistisk.
– Jag trodde ju att de flesta skulle slå mig, så det var väldigt kul att se så många bra åkare bakom mig, säger Horven.
På listan bakom honom fanns både världsmästare och OS-stjärnor: den finske VM- och OS-hjälten Joni Mäki, den evigt unge Federico Pellegrino, bronsmedaljören från VM i Trondheim Lauri Vuorinen, lördagens vinnare Friedrich Moch och fredagens vinnare Benjamin Moser, för att nämna några.
Kan ha räddat karriären
För Horven var niondeplatsen i säsongsdebuten en efterlängtad framgång.
– Det var skönt att känna att jag kunde åka fort igen. För det var det inte mycket av under förra säsongen. Hela vintern var dålig, och jag kände att alla pilar pekade åt fel håll. Så i sommar har allt handlat om att vända den trenden, träna bra och få kroppen att börja svara igen, säger han.
Och svar har han fått.
– Men jag kom hit med mycket träning i kroppen, så jag vet att jag har mer att gå på, säger Horven.
Skulle stått över säsongsöppningen på Beitostølen
Jakten på fler framgångar, bra upplevelser och självförtroende gör att Horven lägger upp starten på säsongen lite annorlunda än han brukar.
Den stjärnspäckade Muonio-helgen har blivit en tradition, men istället för den norska säsongspremiären i Beitostölen om en vecka hade Horven i år bestämt sig för att köra den svenska säsongsöppningen i Gällivare.
Nu måste han ändra planerna.
– Egentligen skulle jag ha stannat här till onsdag, men nu måste jag nästan åka till Beitostölen ändå. Det visar ju sig att jag är i ganska bra form, så då är det ju lite dumt att inte ge det en chans, säger Horven.
Därefter väntar första Norges-cupen på Gålå sista helgen i november, där vinnarna får friplats till världscupen i Trondheim 5–7 december. Och där hoppas 23-åringen vara i storform.
– På Gålå måste jag börja åka fort. Men om jag gör det, då kan mycket hända, säger Horven optimistiskt.
Se också: Allt om säsongspremiären i längskidor
Övervägde att sluta
Det var däremot inte självklart att Horven över huvud taget skulle ställa upp i Muonio i helgen. Efter två blytunga säsonger var han nära att lägga av efter fjolårssäsongen.
Diskbråck i ryggen gjorde att han missade stora delar av säsongen 2023–24. Med undantag av en tiondeplats på U23-VM i Planica var det lite att glädjas över. Förra året var det sjukdom och problem med luftvägarna som stal hela säsongen.
– I våras var jag väldigt osäker på vad jag skulle göra. Det är inte särskilt kul att hålla på när alla pilar pekade åt fel håll. Men jag bestämde mig för att vända på alla stenar som kunde vändas och ta tag i allt jag faktiskt kan påverka, säger han, och fortsätter:
– Jag var tvungen att sticka fingret i jorden och inse vad som krävs för att få bra kontinuitet.
Horven flyttade hem till föräldrarna i Bjerka i Hemnes, fick utrett problemen med luftvägarna och började fokusera på att träna, vila och äta ordentligt. Dessutom har han utnyttjat ännu mer av de resurser han har tillgång till.
– Jag har bott i Trondheim några år och tränat mycket med Jan Thomas Jenssen där. Han är en väldigt fin kille och bra att prata med också. Och så är vi ett gäng uppe i norr med Erik Valnes och de från Tromsø. Alla unnar varandra allt gott, och om man vill det själv får man hjälp, säger Horven.
Plötsligt lever karriärdrömmen
Åtgärderna har gett resultat.
– I sommar har jag rest mindre, tränat mer och gjort mindre vid sidan av. Och när jag tittar i träningsdagboken och jämför med tidigare så har jag tränat mer i år, säger Preben Horven.
– Jag har egentligen anmält mig till ett förberedande ingenjörsprogram efter nyår. Men om jag åker väldigt bra under försäsongen måste jag kanske ompröva det. Just nu tar jag det helg för helg och ser fram emot att börja åka bra skidlopp.











