23-åringen vann U23-världscupen sammanlagt, tog medalj under VM i Trondheim och blev världsmästare – allt under sin första säsong på världscupnivå och i elitsatsningen. Nu vill hon utmana de allra bästa.

Efter drömdebuten på högsta nivå är det inte konstigt att 23-åringen från Oberhof har stora ambitioner inför OS-säsongen 2025–26. Helen Hoffmann kan bli nästa stora stjärna – och hon går sin egen väg. Mer om det lite längre ner i artikeln.

Kan du beskriva din första världscupsäsong?
– Alltså, den var helt overklig. Att jag skulle vinna den gröna tröjan (U23-cupen), ta medalj i mitt första VM – överhuvudtaget kvalificera mig till VM i Trondheim – och dessutom ta ett till guld i U23-VM. Det är mer än jag vågade drömma om vid den här tiden förra året, säger den unga tyskan till Langrenn.com.

Förutom guldet på 10 kilometer slutade Hoffmann också fyra på 20 kilometer i U23-VM, och hon körde tredje sträckan i det tyska stafettlaget som tog brons vid VM i Trondheim.

Nu är hon redo att ta steget fullt ut även bland seniorerna.

– Ja, nu är jag ju inte ung längre. Jag är klar med U23-karriären. Nu ska jag kämpa mot de etablerade, de som har massor av erfarenhet, varje helg, säger Hoffmann.

Se också: Hoffmann vinner guld för tredje året i rad

OS är det stora målet

Hur långt är det upp till pallen där?
– Åh… Det är nog en bit kvar. Jag har mycket att jobba med, både när det gäller uthållighet och inte minst teknik. Men jag hoppas kunna ta ett litet steg framåt varje år.

Vad är målet för säsongen?
– I vintras var jag bland de 15 bästa i världscupen två gånger. Så målet blir att ta mig in bland de 10 bästa, och att stabilisera mig på en hög nivå.

Hoffmann tänker efter en sekund.

– Men det stora målet är OS, så klart. Jag vet att jag inte kan ta det för givet, men jag trodde aldrig att jag skulle komma till VM i vintras – så varför inte? Det är i alla fall inte omöjligt, säger den unga tyskan ivrigt.

Texten fortsätter nedanför.

Går sin egen väg

Inför kommande säsong är Hoffmann en av sex åkare i A-landslaget. Men trots succésäsongen är hon säker på en sak: För att ta nästa steg måste hon byta tränare.

Det är ingen enkel process inom det tyska landslagssystemet.

Som det är nu är det den tidigare världsmästaren och OS-medaljören Axel Teichmann som är hennes tränare.

Hoffmann är ärlig med att de två inte riktigt har klickat, men betonar att det inte handlar om någon större dramatik. Detta trots att Teichmann är en av de mest meriterade tyska herråkarna genom tiderna och var en av världens bästa under början av 2000-talet.

– Jag känner att han inte har den tränarerfarenhet som krävs för att få ut det bästa av åkarna, säger Hoffmann.

Drömmer om att få Frida Karlssons tränare

Till att börja med hoppas Hoffmann nu kunna byta tillbaka till sin gamla tränare Cuno Schreyl. Han tillhör hennes regionscenter, men är egentligen tränare för junior- och utvecklingsåkarna.

Men drömmen är att få träna med Per Nilsson, som både är Frida Karlssons personliga tränare och tränare för flera av de andra damerna i det tyska landslaget. De gånger Hoffmann har fått träna med Nilsson har han gjort starkt intryck.

– Per har så mycket erfarenhet. Han vet vad som krävs, han vet vad han ska säga och vad som behövs för att göra en bra åkare till en vinnare, säger hon.

Texten fortsätter nedanför.

Ingen enkel sak

I teorin skulle ett tränarbyte vara möjligt – så länge Nilsson är villig att ta emot henne. Men i praktiken finns det vissa utmaningar.

Ett är logistiken. Nilsson och resten av damlandslaget håller till i Oberstdorf i Bayern. Hoffmann bor i Oberhof i Thüringen, vilket knappast ligger i närheten.

– Om man måste sätta sig i bilen och köra fyra timmar enkel väg varje gång man ska jobba med sin tränare, så försvinner väldigt mycket tid på resande, påpekar hon.

Dessutom fungerar det inte så att åkarna fritt kan välja tränare hur som helst i det tyska skidförbundet.

Landet är uppdelat i flera regioner, som var och en har sina egna kompetenscentrum med särskilt utsedda tränare som ansvarar för åkarna i sina respektive regioner. Om man vill något annat måste man själv ordna ett eget upplägg och ansöka om dispens. Men den processen har hon redan satt i gång.

Mot internationellt generationsskifte

Therese Johaug har meddelat att hon inte satsar vidare mot OS 2026. Flera av de svenska stjärnorna som tog hem allt guld under VM i Trondheim har antytt att de lägger av efter VM i Falun om två år.

Astrid Öyre Slind är 37 år, Jessie Diggins snart 35 och Heidi Weng 33. Därmed öppnas ett tomrum på högsta nivå inom internationell damlängdskidåkning. Det är något som 23-åringen från Oberhof vill utnyttja.

Och det är just en åkare som Helen Hoffmann som både Tyskland och den internationella damlängdskidåkningen behöver just nu.

Jobbar på tullen och spelar dator

Till vardags jobbar Helen Hoffmann på den tyska tullen. De har också ett eget skidlag, med bland andra henne, Laura Gimmler och Sofie Krehl från elitlandslaget, samt herrlandslagets åkare Friedrich Moch, Janosch Brugger och Florian Notz.

Har du några dolda talanger eller hobbyer som du ägnar dig åt vid sidan av satsningen?

– Nja. Alltså, man lever ett ganska ”tråkigt” liv som toppidrottare. Mellan träning, mat och vila, tävlingar, samlingar och resor finns det inte mycket tid över. Men jag gillar att spela datorspel, av alla möjliga slag. Och så har jag en hund som måste rastas varje dag. Det njuter jag verkligen av.