Anna Dyviks val att träna utanför landslaget inför OS-säsongen visade sig idag som en fullträff. Dyvik vann sprinten i Gällivare på ett övertygande sätt och visade att hon är en åkare för världscup och OS. – Jag är jäkligt mycket bättre än förut. Jag åker mycket bättre tekniskt och känner mig mycket mer pigg och alert, sa en sprudlande Dyvik efter segern.

Anna Dyvik fick en perfekt start på säsongen. FOTO: Simon Hastegård/Bildbyrån.

En försäsong utanför landslaget med träning efter eget huvud har gjort Anna Dyvik gott. Det var tydligt under sprinten idag.

– Jag har känt mig jäkligt bra fysiskt och känt mig stark i skallen. Det har bara varit att slappna av och må bra och köra fort idag, berättade Anna.

Har du varit nervös inför premiären?
– Nej, inte så farligt faktiskt. Jag har trivts jättebra med att köra själv och få lite mer lugn och ro.

Hunden Stella som Anna skaffat sägs också ha varit en faktor för en harmonisk Dyvik.

– Det har verkligen varit en omställning med Stella. En polsk gatuhund som vi har adopterat. Jag har drömt om att skaffa en hund länge och när jag valde att tacka nej till landslaget så hade jag liter mera tid hemma. Det här har gett mig mer livskvalitet och mening vid sidan av skidåkningen. Hon har ibland varit första fokus. Jag kanske inte har tränat på de tider på dygnet jag tränat på förut, berättade Dyvik.

Att både Jonna Sundling, som skadade sig i kvarten, och Maja Dahlqvist som blev diskad i semifinalen, försvann tyckte Dyvik var tråkigt.

– Jag hade gärna mött dem i en final och spurta ner dom, sa Dyvik.

Nu väntar väl världscup för dig?
– Jag hoppas det! Det är alltid kul att åka världscup.

Hur bra är du jämfört med tidigare år?
– Jäkligt mycket bättre. Jag åker mycket bättre tekniskt och känner mig mycket mer pigg och alert. Jag har tränat hela sommaren och hösten efter min kropp och har varit noga med att anpassa och vara flexibel. Det har gjort att jag känner mig väldigt trygg fysiskt.

Dagens tvåa Johanna Hagström, ”svägerska” till Anna Dyvik, genom att hon är tillsammans med Annas sambo Gustav Erikssons bror Jonas, sken också hon som solsken efter finalen.

– Jag är jättenöjd och glad att få komma upp på pallen även fast jag ville vinna. Kul också att Anna körde så starkt. Men, vet ni, jag tar henne till OS, sa Hagström.

– Det är kul att Anna har gjort sin grej utanför landslaget och att hon mår bra av det. Det är otroligt strongt, fortsatte Hagström.

– Hon har ju skaffat hund och jag vet hur mycket det betyder för henne. Jag måste också skryta lite att jag har varit den bästa hundvakten.

Svägerskorna tränar en del tillsammans också förstås.

– På träning har jag sett hur stark Anna varit.

Din egen väg in mot den här säsongen då?
– En tuff sommar efter min covid. Hög höjd var också lite tufft när man måste bromsa i träningen. Jag var lite osäker inför det här och det kändes inte jättebra på uppvärmning och prolog. Det var riktigt kul att få åka bra idag.

Tredjeplatsen tog IFK Umeås Linn Sömskar som nu har fokus på långlopp och Visma Ski Classics för Team Eksjöhus. Trots det tog hon sig upp på pallen.

– Den gamle kan än. Trots att det var skejt och sprint, sa Sömskar.

Resultat

Resultat prolog