Northug gick ut tre-fyra sekunder efter Axel Teichmann och Tyskland sedan ganska okände Tim Tscharnke gjort en mycket bra sträcka på den femte etappen.
- I första uppförsbacken försökte jag köra ikapp, men jag ville inte dra själv hela vägen. När jag såg i ögonvrån att ett ryskt ben var bakom, vek jag åt sidan och spelade trött. Ryssen gick ju på finten direkt, skrattar Petter Northug, som fick Alexei Petukhov att ta över dragjobbet och jakten på Teichmann.
- Det passade mig perfekt. Jag åkte med mycket hat efter förlusterna tidigare och i sista backen såg jag min chans och attackerade. In på stadion hade jag väldigt bra fart och när jag väl fick fäste för frånskjutet så kunde jag starta spurten.
Och ingen i världen hade följt Northug som han spurtade på längdstadion i Whistler Olympic Park. Teichmann och Petukhov fick precis samma behandling som Evgenji Dementiev och Anders Södergren fick på slutsträckan i VM-stafetten i Sapporo 2007.
Vilddjuret i Northug rasade och han spurtade hem Norges första längdguld på herrsidan i dessa olympiska spel.
- Mitt mål var en guldmedalj, nu har jag dessutom ett brons och är mycket nöjd, säger han efter segern.
Men självfallet hoppas han på guld både i stafett och på femmilen – något som säkert blir svårare än i teamsprinten.