Emil Persson var förra vinterns dominant i Visma Ski Classics. Nu har han startat säsong XII med seger på premiären i Orsa Grönklitt följt av placeringarna 16,10, 23 och nu senast niondeplatsen på Engadin La Diagonela.

Med stigande form och goda minnen från Marcialonga i fjol så ser nu Persson fram emot söndagens batalj.

Du har fina ina minnen från i fjol!
– Ja då gick det ju jäkligt bra. Jag har tänkt mycket på de bilderna jag har i huvudet den senaste veckan. Hur jag åkte då och hur kroppen kändes. Vilken dag man hade då!

– Hoppas man kan göra repris på det.

Vad skulle du säga om din egen form inför söndag?
– Det har känts rätt bra i veckan. Det har svarat bra efter ett tufft race i lördags. Jag fick slita mycket då men tycker jag återhämtat mig bra, berättar Persson.

Är det ett snabbt lopp och mycket folk med in på slutet att vänta?
– Ja, jag tror det. Det ser ut att bli snabbfört och då kan det bli många åkare med in mot tunnelpassagen innan sista backen, en viktig passage. Där blir det nog ”fighting de luxe.” Förhoppningsvis har man dagen att kunna ha en bra position där, säger Persson.

På Pustertaler Ski Marathon den 8 januari så missade Emil Persson chansen att spurta om en topplacering på grund av ett stavbrott.

– Jag drog en snabb utvärdering. Det var helt mitt eget fel att jag låg i den positionen. Jag skulle legat längre fram för att slippa stöket. Den positionen får jag inte hamna i fram mot tunneln på söndag. Jag har en plan hur jag ska lyckas med det. Sedan är det ju så att min plan är en sak, det finns många andra som har andra planer. Man måste vara öppen för snabba lösningar, säger Persson.

Sin form så här långt i vinter kommenterar han så här:
– Jag har varit grundstark men saknat den sista edgen som jag hade i fjol. Det känns som den kommit lite mer och mer för varje vecka. Det är lite bättre harmoni i kroppen nu, avslutar Persson.