För ett år sedan så var Oskar Kardin i stor sololedning på tio mil långa Årefjällsloppet och såg ut som en klar vinnare. Förhållandena satte dock käppar i hjulen för Kardin och han blev upphunnen av klungan och slutade på nionde plats. På lördag är det dags igen för det tuffa loppet i Vålådalsterrängen. Ska det bli revansch för Kardin som kommit tillbaka efter sin axelskada när han blev påkörd av en bil tidigare i vinter?

Vi har skrivit det förut, Oskar Kardin är otursförföljd skidåkare. För två år sedan ramlade han på skidor och fick hjärnskakning och missade Vasaloppet. I slutet på januari, dagarna innan Marcialonga, var oturen framme igen. Han blev påkörd av en bil när han passerade en väg och skadade axeln som vi berättade om tidigare i vinter.

Säsongen hade börjat bra och han var tvåa några centimeter bakom Max Novak på Pustertaler Ski Marathon. Efter olyckan gjorde han comeback på Vasaloppet där han blev 23:e man. Än bättre gick det på Birkebeinerrennet i lördags där Team Ragde Charge-åkaren var med i klungspurten och blev sjua bara ett par sekunder efter vinnande teamkamraten Andreas Nygaard.

Hur har återhämtningen gått efter olyckan Oskar?
– Det går bättre och bättre och formen har blivit bättre när jag fått några lopp bakom mig.

Hur mycket smärta har du fått kämpa mot när du åker?
– Det är ju en del. Jag känner ju av det varje stavtag när det går hårt men jag tror inte det hämmar mig så mycket nu. Det var värre för några veckor sedan. Från att det gjort ont vid varje stavtag och att jag inte kunde gå med full kraft till att jag nu bara känner av det vi varje stavtag men ändå kan gå för fullt, förklarar 30-åringen.

Det är ingen risk att köra så här hårt då? Det vet du?
– Det vet jag inte… klart det kan vara en risk tänker jag. Det är väl ingen som vet hundraprocentigt, det finns säkert en risk. Det är ju inte hälsosamt med elitidrott. Men det är en risk jag är beredd att ta men jag tror ju inte att det blir värre. I så fall hade jag inte kört på.

Något som oroade Oskar efter olyckan i januari, med tanke på hans tidigare hjärnskakning, var att han också slog i huvudet.

Hur går det med huvudet?
– Ja, det trodde jag egentligen skulle vara det största problemet efter jag kraschade eftersom jag inte minns olyckan. Jag fick ju en smäll på huvudet. Men det har gått väldigt bra, tack och lov. Jag kände av det en del första veckan men sedan har det fungerat väldigt bra.

Med tanke på vad han presterade på Birken så verkar Kardin vara tillbaka i gott slag även om han får kämpa mot smärtan från axeln. På lördag väntar Visma Ski Classics tuffaste och längsta lopp där han i fjol så länge såg ut som en vinnare.

Vad har du tagit för lärdom efter Årefjällsloppet i fjol?
– Kanske att jag behöver vara starkare, säger Kardin och skrattar.

– Det var speciella förhållanden då och svårt att vara först i spåret. När jag kom i fatt damernas tätklunga så var det inte det bästa glidet om man låg först i spåret. De andra plockade in mig ganska snabbt. Jag var inte så trött, problemet var att det var så svårt att ligga först i spåret den sista milen, fortsätter Kardin.

Tänker du tillbaka på hur det var att ligga ensam i täten så länge. Vad rörde sig i huvudet då?
– Det är lite speciellt och det är inte lätt att veta om man åker tillräckligt fort. Men i fjol tyckte jag att jag höll en fart som jag skulle klara till mål. Sedan var det såklart segt när jag passerat Ottsjön med 15 kilometer kvar och jag hade en ledning på fyra minuter och så två kilometer senare var det tre minuter, en kilometer senare var det två minuter. Då började man fundera… men jag kände mig inte trött men uppenbarligen gick det fortare där bakom.

– Så kom Joar (teamkamraten Thele) ikapp mig. Då tänkte jag kul för honom, han verkar stark och går mot seger. Så hoppade jag in bakom honom och kände direkt hur stor skillnad det var att ligga bakom honom. Sedan så kom ju klungan väldigt fort bakifrån och så blev det en stor klungspurt av alltihop.

Lång distans och lång åktid passar uppenbarligen ändå dig rätt bra?
– Ja det blir nog upp mot fem timmar. Det viktigaste av allt är att man har bra skidor, det hade vi i fjol. Då känner man sig starkare, om man har lite bättre glid än konkurrenterna som vi hade i fjol, kan man åka lite billigare och ha lite mer överskott när man kommer in i någon liten knix. Ett längre lopp bjuder också in till lite mer taktik.

Bra skidor har ni för det mesta i Ragde!
– Vi har ett bra vallateam. De är professionella, jobbar bra och hårt. Det är bara att hoppas att det håller i sig. Man ska passa på att njuta de gånger man har riktigt bra skidor.

Nu väntar stark vind och tuffa förhållande på lördag. Tankar inför loppet?
– Det kommer bli ett hårt lopp. Den nya varvbanan blir bra tror jag och inte så stor skillnad mot det långa ordinarie varvet. Klart det hade varit roligt att åka den ordinarie banan men jag tycker det blivit ett bra alternativ.

Elitdamerna startar 07.30 och elitherrarna 08.15. Loppet sänds i SVT.

Nedan är den nya banan och banprofilen: