Han vann Vasaloppet tre gånger och blev historisk som den förste vinnaren av Marcialonga på ”blanka skidor”. Här berättar Team Eksjöhus teamchef Oskar Svärd om de största skillnaderna med dagens långloppsåkning jämfört med hans 16 säsonger som elitaktiv.

Team Eksjöhus är inne i slutförberedelserna inför andra säsongen i Ski Classics. Just nu är laget på ett tvåveckors läger i Vålådalen för att både lägga träningstimmar samt bygga teamet inför vinterns utmaningar. (Mer om lägret i Vålådalen kommer här på langd.se under den här veckan).

Oskar Svärd är teamchef för Team Eksjöhus. Svärd har en minst sagt gedigen långloppskarriär att blicka tillbaka på.

Satsningen på långlopp drog han igång 1999. Han vann Vasaloppet tre gånger (2003, 2005 och 2007), tog tre segrar i tjeckiska Jizerska Padesatka (2003, 2004 och 2010) samt seger i Marcialonga 2010.

2016 avslutade han sin egen elitsatsning.

Vilka är de stora skillnaderna nu jämfört med när du var aktiv?
— Det är att fler satsar, och anledningen till detta är teamen. Ski Classics har inneburit att det är fler som har möjlighet att satsa genom teamen och lagtävlingen. Sen har tv-sändningarna betytt oerhört mycket.  Tidigare var det bara Vasaloppet som ”folk” hade koll på. Men att det var samma åkare som var i toppen på alla andra långlopp var det få som visste om. Så där ser man verkligen det genomslag som tv har, säger Svärd.

En annan stor skillnad är att nu i princip all åkning på långloppen är stakning. Det är bara i undantagsfall som det är någon annan teknik som används i loppen:

— Jag var först genom tiderna att vinna Marcialonga på blanka skidor. Det var 2010. Då hade jag åkt några flacka långlopp redan tidigare utan fästvalla. Tyska König Ludwig Lauf var ett exempel. Och på Marcialonga hade jag redan innan segern 2010 valt att lägga en kort fästzon. På Marcialonga ville man ha det till de 18 första kilometerna för att kunna diagonala lite i den inledande stigningen. Men man visste redan på förhand att fästet inte skulle räcka till klättringen de sista kilometerna upp mot målet. Så där handlade det om att göra ett val; antingen staka sig upp eller stanna och valla om, säger Svärd och fortsätter:

— Det är synd att man inte vet då det man vet nu. Och det är coolt att det blivit en sån utveckling, och att den gått så snabbt. För det var ju i brytpunkten. Efter min seger på ren stakning i Marcialonga kom ju Jörgen Auklands seger i Vasaloppet 2013 och Petter Eliasens seger i Birkebeinerrennet 2015, och nu är det ju i princip enbart stakning som gäller, säger Svärd.