Till den kommande säsongen har det Internationella skidförbundet (FIS) förändrat hur världscuppoängen fördelas vid varje tävling. Så här kommer det att påverka tävlingen:

Det internationella skidförbundet har under lång tid haft ett poängsystem som belönar toppresultaten över stabilitet. Detta har FIS nu valt att ändra på genom införandet av ett helt nytt system för att fördela världscuppoängen.

Det tidigare systemet gav poäng mellan 100 och 1 till de 30 första åkarna vid varje tävling och hoppen i poängfördelning var större ju högre upp i listan en åkare hamnade. Det skilde exempelvis 20 poäng mellan ettans 100 och tvåans 80 medan det bara skilde 1 poäng mellan de som kom på plats 29 respektive 30.  

Det nya systemet ger fortsatt ut poäng mellan 100 och 1 men nu kommer de 50 första att få poäng i stället för bara de 30 första. Den största skillnaden kommer dock i form av skillnaderna mellan de olika placeringarna. Tidigare var det som sagt 20 poängs skillnad mellan plats 1 och 2. Med det nya systemet är den siffran nere på 5 efter som ettan förfarande får 100 och tvåan nu kommer att få 95 poäng. Denna ökning för de lägre placeringarna är genomgående och innebär exempelvis att en tiondeplats ger 63 poäng vilket är mer än en tredjeplats gav under det gamla systemet.

Det som ändrats är alltså hur många som får poäng vilket har ökat från 30 till 50 och hur många poäng alla utom segraren får. Gapet mellan placeringarna i toppen har också minskat så att det skiljer mindre mellan plats 2 och exempelvis 4 än det gjorde tidigare. Detta kommer att innebära att åkare som har mång jämna resultat runt exempelvis plats 10 får betydligt fler poäng under de kommande säsongerna. En åkare som ofta vinner tävlingar kommer inte att få en lika stor ökning i antalet poäng som han/hon som har flera resultat runt platts 10 får vilket kommer innebära ett jämnare sammandrag. Vikten av att delta blir också mycket större då exempelvis en tiondeplats nu ger mer poäng vilket innebär att skillnaden till de 0 poäng som man får om man inte deltar blir större. Tidigare gav det mer poäng att vinna en tävling och att stå över en annan än att delta i båda och komma på plats tio.  

Det nya systemet är i stora delar likt det system som använts av världscupen i skidskytte. Inom skidskyttet har jämnhet alltid varit något som belönats och de mindre avstånden mellan de olika poängnivåerna har orsakat detta. Skidskyttets världscupsammandrag har även ofta levt och varit spännande långt in på säsongens medan längdskidvärldscupen ofta avgörs tidigt. Att bevara spänningen i sammandraget är en viktig anledning bakom att FIS velat göra om poängsystemet.

Kritiken mot det nya systemet baseras huvudsakligen på två delar. Den första av dessa är att en åkare som blir sjuk eller skadad straffas hårdare en tidigare och får det svårare att komma i kapp efter att ha missat tävlingar. Den andra kritiken grundar sig i att det blir betydligt svårare att hävda sig i världscupsammandraget om man inte åker sprint. När mer poäng ges ut även för de lägre placeringarna blir det mer kostsamt att antingen inte ta poäng eller att inte ställa upp i tävlingen.

Hur hade världscupen slutat förra säsongen ifall det nya systemet varit aktivt?

På damsidan vann Natalia Nepryaeva med 973 poäng, Jessie Diggins kom tvåa med 793 och Ebba Andersson kom trea med 772 poäng.

Med det nya systemet hade Ebba Andersson fått 965 poäng. Jessie Diggins hade fått 1191 poäng och Natalia Nepryaeva hade fått 1117.

Detta illustrerar att det kommer att bli förändringar med det nya systemet. Ifall poängen hade delats ut som de framöver kommer att göra så hade Jessie Diggins vunnit världscupen i stället för Nepryaeva. Detta beror på att ryskan var avstängd från de avslutande tävlingarna där hon således fick 0 poäng medan Diggins kunde samla ihop mer poäng än tidigare med det nya systemet. Detta illustrerar vikten av att inte missa tävlingar framöver. Att Ebba Andersson tappar på de båda andra beror på hennes svaga sprintåkning. När de andra två får omkring 60 poäng för en semifinalplats i sprint får Ebba inget då hon antingen missat kvalet eller inte ställt upp överhuvudtaget. Detta visar på att vikten av att ta poäng även i sprint ökar med det nya systemet.

Dessa beräkningar blir inte helt korrekta då de inte tar med bonuspoängen som ges ut under tävlingens gång i vissa masstarter.

Avslutningsvis är det helt klart att ändringen av poängfördelningen kommer att få konsekvenser. Exakt hur dessa ser ut får vi vänta och se men de grundläggande delarna är att det blir viktigare att tävla mycket. Vem som kommer att dra störst fördel och stå som slutsegrare i mars nästa år kan vi dock inte veta nu. Men om förändringen får den önskade konsekvensen så kommer sammandraget att leva hela vägen fram till den sista helgen.