Ebba Andersson siktar mot OS 2030. Men när flera klubbkamrater och landslagskollegor avslutat karriären, har hon själv börjat fundera på framtiden.

Ebba Andersson tog karriärens första individuella OS-guld när hon vann den första femmilen för damerna i Val di Fiemme. Försäsongen kantades av en knäskada, som höll henne borta från löpning.

Se också: Hjälp oss att bli bättre – få en månad gratis medlemsskap

Spenderar mycket tid på cykeln

När TV4 träffar henne på plats i Östersund ska hon ut på ett tre timmar långt cykelpass. Andersson spenderar många uthållighetstimmar på cykeln.

– Jag hade gärna bytt ut en del av cykeltimmarna mot löpning, säger hon till TV4 Sport.

För att inte belasta knäet för mycket, blir det fler timmar på cykeln, som Ebba menar är relativt skonsamt. Det blir däremot inga intervallpass på cykelsadeln.

– Det är lätt att samla uthållighetstimmar och det är ändå ett relativt skonsamt träningssätt.

Funderat på framtiden

Ebba har sagt att hon fortsätter över OS 2030 i Frankrike och det står hon fast vid. Under våren har flera åkare i 28-åringens krets valt att avsluta sina karriärer, bland annat Johan Häggström, Jens Burman och Björn Sandström. Det har väckt tankar även hos henne.

– När det är personer som cirkulerat nära en så blir man påmind om att det här inte är något livet ut, för en själv heller, och den tanken kan skrämma mig.

”Den här tillvaron som jag vet om”

När Ebba Andersson körde sitt första senior-VM var hon fortfarande junior. Vardagen som skidåkare är det hon haft som huvudsyssla de senaste 10 åren.

– Jag har åkt skidor livet ut och haft det här som huvudsyssla i största delen av mitt liv så den här tillvaron som jag vet om, säger hon och fortsätter:

– Det som är ovisst kan många gånger komma med en viss osäkerhet i en mer skrämmande form.