FIS och IBU har antagit totalförbud mot fluor, men fluortestningsmaskinen fungerar fortfarande inte. Läs om utvecklingen av den handhållna testapparaten, och utmaningarna med att få till en testning som är rättvis och tillförlitlig.

Internationella skid- och snowboardförbundet (FIS) och Internationella skidskytteförbundet (IBU) har antagit ett totalförbud mot produkter som innehåller fluor. Detta var tänkt att träda i kraft från och med säsongen 2020/21, men införandet har skjutits upp flera gånger.

Så sent som i maj var både FIS och IBU fast beslutna att totalförbudet, äntligen, skulle komma att införas från och med kommande säsong. Men nu har FIS och IBU ändrat uppfattning igen. Den här veckan bestämde de sig för att skjuta upp introduktionen ytterligare ett år: Från och med säsongen 2023/24.

Anledningen till detta framflyttande av förbudet är att den handhållna testanordningen som ska användas på tävlingsarenorna för att kontrollera om fluor har använts på idrottarnas skidor inte är tillförlitlig.

Trots att en stor grupp experter från olika nationella vallateam, FIS, IBU och tillverkaren av fluortestaren Bruker har arbetat kontinuerligt med utvecklingen av testapparaten ända sedan förbudet antogs säsongen 2019/20, har visat sig svårt att bygga fluortestaren.

Ingen av prototyperna har så här långt fungerat tillfredsställande.

Men vad är då problemet?

Den handhållna fluortestaren kan inte skilja mellan lagliga och illegala produkter med tillräcklig precision, och svaren den ger är inte tillförlitliga.

Ibland visar mätaren rätt. Men allt för ofta visar apparaten att fluor har använts på skidorna där endast lagliga produkter har använts, eller tvärtom: att ingen fluor har använts där fluorhaltiga produkter har tillsatts.

Dessutom har det visat sig vara relativt enkelt att ”lura” testapparaten, genom att maskera icke-tillåtna produkter med godkända produkter så att fluortestaren inte upptäcker det, och att man genom att göra det kan uppnå en betydande konkurrensfördel.

Det har fått expertgruppen att slå larm flera gånger och därmed lett till att införandet av förbudet har skjutits upp år efter år.

Därför har expertgrupperna i IBU och FIS nu tagit fram fyra specifika krav som de internationella förbunden måste uppfylla innan ett totalförbud kan införas.

Dessa delar är
Tillgänglighet: Det ska finnas tillräckligt med fluortestare och det ska vara möjligt att skaffa dem
Falskt positiva tester: Många fluorfria och lagliga produkter kan misstas för olagliga
Falskt negativa tester: Det är för lätt att fuska (och för mycket att tjäna på detta)
Logistiskt genomförande av tävlingar: Hur ska det gå till?

Men när kan totalförbudet egentligen införas och varför tar det så lång tid?

Tobias Dahl Fenre är vallachef för det norska skidskyttelandslaget. Han är en av dem som varit med i utvecklingen sedan starten 2020.

Vad är testutrustningen egentligen?
– Det är ett spektroskop. Den fungerar genom att skicka ljus mot skidsulan, som analyseras när den kommer tillbaka från sulan. Inuti spektroskopet finns ett datorprogram som avger ett rött ljus om programvaran upptäcker att fluor har använts, eller ett grönt ljus om det inte hittar något fluor, säger han till langrenn.com.

Och hur ser det ut?
– Det är en handhållen scanner, ganska lik de som används i många branscher där man ska undersöka vad saker är gjorda av eller innehåller. Tulltjänstemän, polis och ordningsvakter använder liknande anordningar när de letar efter till exempel spår av narkotika eller sprängämnen eller annat de vill avslöja.

Hur kan enheten upptäcka fluor?
— Du kan programmera den för att göra det. Det är mjukvaran som sitter inuti skannern som bestämmer vad den ska reagera på, alltså vad som ska ge grönt eller rött ljus. Vi kommer att använda den för att hitta spår av fluor.

Det låter bra. Är det inte bara att programmera det för att känna igen fluor då?
— Ja och nej. Saken är den att programvaran är helt ny. Den måste lära sig allt, och vi måste berätta för den vad som är okej och vad som inte är okej. Så om en ny produkt utan fluor får ett rött ljus så måste FIS eller IBU eller Bruker som utvecklar apparaten åt oss kliva in och lära maskinen att detta är okej. Varje gång det ämnet dyker upp ska det lysa grönt, eller tvärtom: rött ljus om det är en produkt med fluor som får grönt ljus. Vi fortsätter så här med alla vallaprodukter som finns.

Men då borde det väl vara en piece of cake att låta ett gäng labbassistenter jobba dag och natt på det, och bara få det gjort?
— He he. Ja, i teorin. Men det finns över 5 000 varianter av lagliga produkter i omlopp idag, och nya tillverkas hela tiden. Varje gång det kommer en ny ska den mätas, så att maskinen kan lära sig att det är okej. Och varje gång du blandar två eller flera produkter måste den nya kombinationen testas och registreras.

Men det är väl bara en tidsfråga?
— Nej. Det viktigaste är tillgången på testutrustning. Det är bara väldigt få av dessa i omlopp och som det är nu är leveranstiden många månader. Vi är 100 procent beroende av att tillräckligt många sådana apparater produceras, att de går att beställa och leverera och att de används tillräckligt. Ju fler mätningar vi får gjort, desto fler justeringar kan vi göra, så att enheten så småningom blir tillförlitlig och exakt nog att använda i tävlingar, säger Tobias Dahl Fenre, och fortsätter:

— Men det här är en moment-22-situation: du vill inte investera i x antal sådana testare till den nätta summan av 300 000 norska kronor per styck (motsvarande 320 000 SEK), om du inte vet att förbudet kommer att införas och att maskinerna kommer att användas. Nu har förbudet skjutits upp gång på gång.

Läs även:

Svenske vallachefen Petter Myhlback om beslutet av skjuta upp fluorförbudet

FAKTA: Detta är fluorförbudet

Både FIS och IBU har antagit ett totalförbud mot fluorhaltiga produkter i tävlingar på alla nivåer. Det gjorde de båda förbunden i november 2019 respektive under nyåret 2020. Bakgrunden till att förbudet infördes är att fluor är ett miljögift.

Sedan förbudet antogs har IBU och FIS arbetat med att ta fram en handhållen testanordning som ska användas för att kontrollera om fluorhaltig vallning har använts på skidorna utanför tävlingsarenorna. Fluorförbudet skulle ha införts i full skala från och med säsongen 2021/22, men sköts upp eftersom testapparaten inte varit tillförlitlig.

FAKTA Fluorförbud

2020 införde EU ett förbud mot ett antal långkedjiga fluorföreningar i koncentrationer över 25 ppm (parts per million) eftersom dessa utgör en risk för hälsa och miljö.

I november 2019 antog FIS ett totalförbud mot produkter som innehåller fluor, särskilt långkedjiga fluorföreningar av typen C6 och C8, i FIS-tävlingar på alla nivåer. Vintern 2020 antog IBU samma sak.

Fluorförbudet ska verkställas bland annat genom att idrottarnas skidor skannas efter fluor med en handhållen testanordning. Testapparaten har visat sig vara svår att bygga, och hittills har ingen av prototyperna fungerat tillfredsställande. Så genomförandet av totalförbudet skjuts upp tills testenheten fungerar. Därmed gäller tills vidare EU:s regelverk med förbud mot produkter innehållande C8-föreningar i FIS- och IBU-tävlingar.

Inför fjolårssäsongen lanserade FIS och IBU ett förtroendebaserat kontrakt där de nationella konfederationerna skrev på att de inte kommer att använda C8-produkter. Detta kommer att fortsätta under säsongen 2022/23.

Fluor används i skidvallning för att ge bättre glid, och därmed högre hastighet. Under vissa körförhållanden kan C8-produkterna ge bättre glid än fluorfria alternativ och smörjning med de fortfarande lagliga C6-föreningarna. På så sätt kan användning av produkter med de förbjudna C8-föreningarna ge löpare en orättvis konkurrensfördel.