I söndags åkte damerna för första gången en femmil i världscupen. Ett lopp som amerikanska Jessie Diggins ser som en viktig milstolpe i skidhistorien.

Amerikanska Jessie Diggins gav sig ut på den historiska femmilen i Holmenkollen i söndags med ett mål i åtanke: Att njuta av upplevelsen. Och hon gjorde det på sitt eget unika sätt: Genom att gräva så djupt som bara Diggins kan.

– Jag är riktigt stolt över mig själv. Det här är så häftigt att alla vi damer fick möjligheten att göra detta för allra första gången. Vi förtjänade verkligen detta. Jag tog mig tid att verkligen njuta av det faktumet, och absorbera energin, säger 32-åringen efter tredjeplatsen i världens första femmilslopp för damer i världscupen.

– Jag ville bara göra mitt allra bästa, och kunna gå över mållinjen och veta att jag hade gett allt. Och det gjorde jag verkligen idag, säger hon.

Krampkänningar

Diggins säger att hon hade kramp i två och en halv mil, i allt från tår och knän, rygg och armar.

– Varje gång kramperna kom tänkte jag ”åh hej, trevligt att hälsa på dig igen”, men jag vet att jag klarar av det. Det är typ mitt förhållande till smärta. Jag klarar det mentalt, säger hon.

Efter femmilen skilde en halv sekund vinnaren Ragnhild Haga och Diggins på tredje plats.

Diggins hoppas att de femmilen är här för att stanna, men medger att det i år kom vid en krävande tidpunkt på schemat.

– Det är klart att det är en tuff period för oss, men det är likadant för killarna också. Det hade varit häftigt att ha ett sådant här lopp i slutet av säsongen. Det skulle kanske vara lättare för vissa löpare att prioritera det om det inte fanns någon risk att det skulle påverka andra lopp i världscupen, säger hon.

I det sammanhanget påpekar Diggins dock att hon föredrar att fokusera på alla de som faktiskt deltagit, inte de som valt att stå över.

– Se hur många som faktiskt gick och fick chansen att åka fem mil för första gången i historien. Det är otroligt coolt. Det var så coolt!

Samtidigt skickar Diggins en hälsning till kritiker och skeptiker som fruktade att femmilen skulle bli för tuff för damerna.

– Lyssna, det var ingen här som behövde tas av banan med ambulans. Ser man tillbaka på skidåkningens historia och argumenten för att kvinnor inte får åka tremil en gång så är det helt enkelt en förolämpning. Så det är jättebra att vi nu får åka fem mil. Det är de signaler vi behöver skicka till unga kvinnor: du kan göra det här, du kan göra allt som män kan göra. Så tack till FIS och alla som röstat på detta, säger hon.

Saknar Johaug

Men det finns en spricka i Diggins glädje. Hon hade gärna delat denna milstolpe med längdskiddrottningen Therese Johaug som avslutade sin elitkarriär efter fjolårets säsong.

– Det är tråkigt att Johaug inte fick uppleva detta. Jag menar det av hela mitt hjärta. Att hon och alla andra kvinnor som tränat så hårt inte fick chansen att åka en femmil i Holmenkollen, det gör ont i mig.

För Jessie Diggins är det väldigt speciellt att åka världscup i Norge. Det var här hon gick sin första världscup strax före VM i Holmenkollen 2011. Och i år fick hon chansen att dela både den norska stämningen och det historiska skidloppet med sin familj.

– Jag tänkte att det här skulle vara lite extra speciellt för dem, att se den allra första femmilen för kvinnor, men också att uppleva den unika atmosfären, alla festar längs banan och hejar. Och för mig var det fantastiskt att kunna få en kram av dem innan start.

LÄS MER: Hon vann historiska femmilen