Kikkan Randall åkte bra på distansen i Sjusjöen då hon var åtta, men visade sedan i Kuusamo att formen var på stigande också i sprint. Där blev det en fjärdeplats, men redan helgen efter skulle den första riktiga fullträffen komma. I Düsseldorf seglade amerikanskan, från Alaska ursprungligen upp i topp och tog hem hela tävlingen. Den helgen var dock inte Marit Björgen med. I Davos däremot fanns hela eliten inklusive alla norskor på plats.  Björgen kvalificerade sig för sprinten och gick till semifinal, men längre än så blev det inte. Tydligen hade lördagens distanslopp tagit hårt på kroppen många trodde var närmast omänsklig och hon gick inte vidare till final.

Då tog Kikkan Randall, som sett stark ut under alla sina heat och också ledde sprintcupen över helt. I finalen åkte hon närmast avvaktande det första varvet för att sedan explodera på det andra och parkera alla motståndare.

–Min taktik var att inte ligga först in i sista backen och sedan försöka gå där och det fungerade säger Kikkan Randall till Fasterskier.

Att hon fick en tämligen säker lucka ner till de andra var inget som hon noterade förrän i mål.

–För mig finns de alltid där, man kan inte ta något för givet i en sprint säger Randall.

På kvällen passade sedan Kikkan på att äta middag tillsammans med Anna Haag och Emil Jönsson som hade Kikkan som gäst i Sverige i somras, då hon rest hit för att njuta av den svenska naturen och träningsmöjligheterna. 

Längd.se träffade tjejgänget med Haag, Randall och Liz Stephen när de körde ett löppass i dalaskogarna.

Läs om det här!

Den enda svenskan som gick vidare från kvalet var Hanna Brodin. Hon körde dock destå bättre och tog sig ända till final och spurtade om medaljer. Väl där fick hon dock ge sig och det blev en fjärdeplats bakom Randall, Matveeva och Caspersen Falla.

Se damernas final: