Hallandsposten har träffat Oskar för en sommarprat och vår långloppskung berättar att han gärna vill nå längre än de tre vasaloppssegrarna han har.
33-åringen som numera har sällskap med norska skidskytten Kari Henneseid Eie bor halva året i Eksjö och resten i Vålådalen. Han jobbar som officer på regementet i Eksjö, där han är stationerad på idrott- och friskvårdsavdelningen.
Och Oskars meriter i långloppen går inte av för hackor:
Seger i Vasaloppet 2003, 2005 och 2007, seger i Marcialonga 2010, seger i Jizerska Padesatka 2003, 2004 och 2010, seger i kinesiska Vasaloppet 2003 och i Engelbreksloppet 2006. Lägg därtill ett SM-brons på femmilen från 2009.
Oskars svit mellan Berga by och Mora är inget annat än imponerande. Under perioden 1999-2010 kan han visa upp platssiffrorna 9-2-5-3-1-4-1-5-1-4-2-7.
Nu är han precis hemkommen från ett tufft träningsläger i Ramsau am Dachstein i Österrike. Som ivrig orienterare blev det direkt Hallands 3-dagars sedan stugan i Falkenberg är utgångsort för sommarträningen.
– Det är ju kul att tävla. Det känns viktigt att ha ett tävlingsmoment även på sommaren, säger han till Hallandsposten.

Inte spikrakt uppåt
Västgöten från Tvärred utanför Ulricehamn har alltid velat bli bäst men vägen dit har varit långtifrån spikrak.
– Jag var väl hyfsad som liten men aldrig bäst. Jag var liten i växten och sen i utvecklingen. Men jag tror att om man har för lätt för sig som ung så orkar man inte kämpa när det tar emot.
Framgångsrika skidåkare från södra Sverige växer inte på träd och när vintrarna slutade vara vintrar i slutet på 1980-talet var det tufft att hitta träningsmöjligheter.
– Jag minns att det var bra med snö fram till -87, -88 men därefter blev det många långa resor upp till Dalarna, säger Oskar till tidningen.
Pappa Lars-Gunnar tog ledigt från jobbet på fredagarna och tog med sig familjen norröver på snöjakt.
– Mellan december och mars tror jag att farsan körde ungefär 1 100 mil. Det finns mycket att tacka föräldrarna för men utan deras stöd hade jag aldrig blivit något.
Jakten på snö ledde sedermera till skidgymnasium och värnplikt på idrottspluton i Sollefteå.

Slog Elofsson i spurten
– Det var efter tremilen på JSM 1996 som jag kom in på idrottsplutonen. Per Elofsson körde ikapp mig men jag slog han i spurten. Det var det som avgjorde att jag kom in.
Det var också där intresset för långlopp startade. Oskar märkte att ju längre loppen var desto större blev framgångarna.
– Gemensam start och man-mot-man, det gillar jag.
Men att vinna Vasaloppet är inte lätt. Det har blivit hårdare för varje år.
– Konkurrensen har ju blivit så ofantligt mycket större och det är egentligen helt otroligt att man inte varit sjuk, ur form eller vallat bort sig.

Skidförbundet gav noll
Oskar Svärd har ofta kritiserat skidförbundet, bland annat för uteblivna platser i världscuplag, men också för satsningen på långloppen. Vasaloppssegern 2003 blev inte starten på någon inbringande ekonomisk period. Hur mycket har han fått av förbundet?
– Inte en spänn. Många som hör det tror inte på mig, säger Oskar och berättar en anekdot från SM i Boden, 2006.
– Det kom fram en representant från Vattenfall (skidförbundets huvudsponsor) och frågade mig varför jag inte hade deras logga på dressen. Vad ska man säga? De verkar inte veta vad de sponsrar…, säger han och suckar.
– Det är jättetråkigt att förbundet inte vill satsa på oss. Jag har själv försökt påverka men utan intresse, säger Oskar som raggat egna sponsorer och jobbar 50 procent som officer på regementet i Eksjö.

Populära i TV-rutan
Oskar tror sig veta anledningen till varför långloppen är så populära i rutan jämfört med de traditionella loppen. Den vanlige motionären känner igen sig mer i det eftersom de själva utsatt sig för samma situation.
– Jag tror att folk tycker det är spännande att jämföra sig själv med de bästa. Långloppen och sprint tillhör framtiden. Säga vad man vill om sprint men det är en jäkligt bra arena- och tv-sport, säger han vidare till Hallandsposten.
Den framtiden tillhör dock inte Oskar som fyller 34 i september. Han börjar se slutet av karriären.
– Jag satsar två år till sen får vi se vad som händer i framtiden. Jag stänger inga dörrar, säger killen som vill tangera Jan Ottossons fyra vasaloppssegrar kommande vinter.