Att Sverige inte gjorde så stort väsen av sig i Jurabergen på söndagen finns det flera förklaringar till:

Ytterst få svenskar kom nämligen till start. I princip bara just Daniel Tynell av de bästa.

Många åkar tycker att loppet ligger nära Vasaloppet i tid, dessutom är det 76 kilometer långt och körs i skejt.

Två åkare som tillhör toppen i FIS Marathon Cup är Jenny Hansson och Jerry Ahrlin.

Jenny Hansson, som ju leder damcupen tämligen komfortabelt, är förkyld och vilar den här helgen.

Och Jerry Ahrlin, tvåa i cupen, säger:

– Det är så mycket lopp och 76 kilometer skejt sliter. Man måste välja lite och jag står över här. Som sagt, det är inte många svenskar där. Oskar är fortfarande förkyld och jag tror inte att Sandra Hansson kör heller.

Men Cattaneo kör, nu kanske du tappar till honom?
– Jag får hoppas att ”Tunnan” (Tynell) krossar honom (skratt).

Men si, så blev det inte. Cattaneo, som vann här 2008 före Mathias Fredriksson, är säkerheten själv i år och körde in på tredje plats. Segrarna gick till vitryssen Alexej Ivanov på herrsidan och hemmaåkaren  Karine Laurent Phillipot på damsidan.

”Tunnan” på gott humör

Daniel Tynell var trött men på gott humör efter loppet:

– Placeringsmässigt är jag hyfsat nöjd, trots allt. Det är svårt att ta bergsgetterna här i skejt (skratt). Tycker ändå att det kändes hyfsat, trots att vi mest kört klassiskt på touren.

Loppet då?

– Det kändes bra som fasen i början, åkte lugnt avslappnat, men efter en mil blev det småknixigt och då märkte jag att jag åkte och ventilerade fast det inte gick så fort. Jag hade det kämpigt men var ändå med i klungan. Sen lugnade det ned sig och mellan 25-35 kilometer återhämtade jag mig. I den vevan stack några (italienaren Bonaldo och segraren Ivanov). Jag såg att Cattaneo var kvar och jag låg trea i klungan vid stigningen efter 3,5 mil, där var det djävulsk löst och tufft på berget och jag tappade lite på täten med 2,5 mil kvar. På andra sidan om berget gick det bättre och jag kunde plocka in placeringar. Men sista milen var det kämpigt och jag var helt slut i mål. Samtidigt har jag inte kunnat göra mer så jag är ändå rätt nöjd. Jag har varit sexa här en gång som bäst.

Vad väntar här näst?

– Nu ska jag hem och träna bra inför Vasaloppet i lugn och ro. Nästa helg kör jag Skinnarloppet.