Jag har inga problem att förstå privata investorer som lagt ner stora pengar och satsat på anläggningar och som nu vill ha något tillbaka. Det är okej, man kan ju välja om man vill använda dom eller inte.
Men när kommunala anläggningar börjar ta betalt, då reagerar jag. Inte för att jag inte tror dom behöver pengarna, men för att jag menar att dom prioriterar helt fel.
Låt mig förklara.
Jag jobbar också vid sidan om vid en anläggning för teambuilding i Norge. Hit kommer det hela tiden fler och fler människor som är nerkörda, inte orkar längre eller har gått in i väggen.
I Norge går nu snart en tredjedel av den vuxna befolkningen på socialt stöd från staten. Det är den utgiften som tynger statsbudgeten mest och som oroar politikerna mest. I Sverige är inte situationen mycket annorlunda.
Samtidigt har man snart inte gymnastik i skolan längre, ungdomarna blir mer och mer inaktiva och stillasittandet med datorer och TV ökar samtidigt som antalet aktiva inom idrotten minskar.

Prioritera motion…!
Jag menar att stat, kommun och landsting måste lägga vikten på att aktivera människor, få dom ut och få igång motionerandet. I stormakter som USA och Kina har fedman börjat bli ett samhällsproblem som kostar miljarder varje år och som gör att man nu för allvar har börjat ta det här seriöst.
I ett sådant perspektiv klinger det illa i mina öron om man ska lägga på en avgift för att man ska få träna i naturen. Vi har också flera läsare som hört av sig och undrar om man överhuvudtaget kan införa avgifter när man är underlagt allemansrätten.

Skidor – en dyr sport
Lägg därtill att skidåkning idag är en dyr sport. Skidorna är dyrare, vallan är dyrare och allt som följer med är dyrare. Om vi inte gör skidåkningen mer tillgänglig för allmänheten kommer vi att tappa istället för att dra till oss de som vi behöver – både motionärer och aktiva skidåkare.
Om du är en motionärer eller tävlingsåkare på hygglig nivå, kan du ju börja räkna.
Idag kostar ett par skidor på den här nivån 5.000 kronor. Du behöver kanske två par skate och två par klassiska. Dessutom pjäxor, valla (skitdyrt…), stavar, kläder, osv… Snart har du en utgift på 40-50.000 bara här.
Ska du i tillägg betala låt säga 100 kronor fem gånger i veckan för att åka skidor, så är det 500 kronor i veckan eller 2.000 kronor i månaden. Åker du så mycket i perioden november-mars (5 månader), så är det också 10.000 kronor…
Snart är skidåkningen en sport för dom rika och välbetalda.
Då når du aldrig dom som behöver det – alla dom som idag kostar staten pengar genom långtidssjukskrivningar, psykiska lidelser eller överarbetande…
Tappar du i tillägg dom som redan åker skidor på motionsnivå, så kan inte ens Vasaloppet rädda bredden i framtiden!
Nej, ni som förvaltar dom offentliga pengarna: Satsa på motion, aktiviteter och frisk luft…! Få ner kostnaderna för folk som går på stöd. En hälsosammare befolkning och ett friskare liv för många.
Då är inte spåravgifter den rätta vägen att gå…