Efter att ha lagt av som elitutövare, började han utföra experiment på den egna kroppen. Det var då formen började komma.

Efter fem-sex år som långloppsåkare och dessutom ett antal skidsäsonger dessförinnan, la 32-åringen av som elitutövare i våras. Det var då resultaten började komma, både mentalt och fysiskt. I ett möte med Langrenn.com berättar Gifstad nu om sina experiment med höghöjdstält och blåljusglasögon.

Aldrig presterat bättre

I sommar har Thomas Gifstad lekt med sina medtävlande. I augusti slog han först världscupvinnaren från 2022 och årets VM-silvermedaljör Amund Korsæth i Tanumsloppet. Veckan efter vann han Topprullen efter en sekundstrid med flera åkare från världstoppen.

I Alliansloppet i slutet av augusti blev han nummer tio. Dessutom endast en halv sekund bakom comeback-kometen Petter Northug och tre sekunder från pallen i sommarens mest prestigefulla rullskidlopp. Alliansloppet blir därmed hans bästa prestation på fem år.

I Båstad-Mölle missade han pallen. En urstark Elias Anderson visade sig vara en allt får svår nöt att knäcka

Det intressanta är att Gifstad, från Rustad IL, egentligen tackade för sig som elitsatsande skidåkare redan i April.

Läs mer: Eklöf chanslös efter miss i Mölle

– Jag bestämde mig gör att lägga av efter förra säsongen. Men jag kom ändå överens med mitt italienska team om att representera dem i sommar på olika rullskidlopp, säger 32-åringen från Oslo till Langrenn.com

Och det var då det började hända grejer. Men varför hände det just nu? Finns det anledning att omvärdera beslutet?

Kvalitet före kvantitet

– Jag har ett jobb som tar mycket tid så jag provar att maximera kvaliteten på de träningstimmar jag har till förfogande. Efter att jag bestämde mig för att lägga av har jag använt detta som en möjlighet för att se hur bra jag kan bli med ett litet annorlunda träningsuppplägg än vad som är brukligt traditionellt sett. Jag ser det lite grann som ett forskningsupplägg på min egna kropp, säger Gifstad till Langrenn.com och fortsätter.

– Det att kunna tänka lite annorlunda och testa nya varianter av träning, är det som motiverar mig nu. Den här sommaren har jag tränat mer med fokus på kvalitet än kvantitet. Jämfört med tidigare så blir det inte lika stor mängd.

Texten fortsätter under bilden

Vad innebär det mer konkret?

– Det innebär att jag har tränat väldigt mycket mer intervaller. Jag har mindre tid till träning än vad jag skulle önska och lägger in värme och höjd, tillsammans med intervaller som gör att allt blir mer effektivt med tanke på min begränsade träningstid.

Både höghöjdstält och värmetält är något som Gifstad varit intresserade av att testa ett tag. Nu när han lagt av har han större möjlighet att experimentera utan risken att ödelägga säsongen helt och hållet. Det har helt klart gett mersmak.

– Värmeträning blir bara mer och mer populärt. Inom cykling är det redan väldigt vanligt och jag ser nu inom längdskidor och Ski Classics att det nu sprider sig bland åkarna. Jag tycker att det är svårt att säga något om effekten så här långt annat än att det är väldigt svårt att genomföra, säger Gifstad.

Han är också rädd för att värmeträning kan kosta mer än det smakar, speciellt för dom som tränar väldigt mycket.

– För en som satsar helhjärtat och tränar upp emot 1000 timmar per år kan värmeträningen bli för mycket eftersom man bör genomföra minst fem pass per vecka om minst 50 minuter för att se effekt. Det kan ödelägga överskott om man inte är vaksam, säger Gifstad.

Läs också: Varmetrening tar av: – Var kritisk

Det är emellertid inget tvivel om att 32-åringen triggas av att eksperimentera med sin egen kropp.

Höghöjdstält och blåljusglasögon

Höghöjdstältet har jag inte tillräckligt med erfarenhet av än för att kunna dra några slutsatser. Det är omdiskuterat vilken effekt både vanlig, höghöjdsträning och framför allt höghöjdstält har. Än så länge har jag märkt av ökad förbränning av att sova i tältet. Dessutom har jag även tagit steg på alla standardpass jag har. Men det kan ju även komma an på andra justeringar. Men än så länge kommer jag att fortsätta med det. Jag tycker det är spännande att se vad det kan bidra med över tid, säger Gifstad och fortsätter:

– Jag tror det finns sätt för att bli bättre. Det handlar väl om att göra det som fungerar för sig själv. Men även vad man kan göra för att optimera sin vardag och vad som motiverar en.

Inte helt färdig med nummerlappen

Även om Gifstad kan se tillbaka på en utveckling han inte kunnat drömma om efter att han la av, är han tydlig med att han är färdig som elitutövare. Det betyder å andra sidan inte att han lägger bort skidorna. Däremot lägger han undan alla förväntningar och utomstående stress.

– Nu har resultaten i sommar varit bättre än någonsin. Så jag ska villigt erkänna att jag har fått tillbaka en del motivation och glädje till idrotten som jag nog har saknat de sista åren, säger Gifstad.

Se även: – Jag ska träna bättre, våldsammare och sjukare än någonsin tidigare

Nu ser han fram emot att gå vinter till mötes med lägre skuldror, även om ambitionen, utifrån sett verkar imponerande.

– Jag tänker att jag ska åka Vasaloppet och Birken. Jag drömmer om en topplacering på Vasaloppet. Men jag ska inte delta i Ski Classics med ett proffslag som jag har gjort tidigare. Jag hoppas kunna delta i Norgescup och de största långloppen. Den svenska långloppscupen tycker jag också verkar spännande, så jag tror att det kan bli en del tävlingar där i vinter, säger Thomas Gifstad, ivrig och fortsätter:

– Ambitionen för vintern blir att delta i lopp när det passar mig, när det är kul och när jag är frisk. Men jag vill inte kalla det för ”satsning”. Å andra sidan har jag en skalle som alltid vill vara med långt fram. Så om jag känner att formen är tillräckligt god när vintern kommer, har jag en liten dröm om att vinna den svenska långloppscupen sammanlagt.

Men kommer du fortsättningsvis leva som en elitidrottare?
– När det kommer till hygien är jag helt miljöskadad och kommer förmodligen att leva som elitidrottare hela livet. Jag är livrädd för bakterier.