Han åkte i svenska skidskyttelaget i tiotalet år i början på det här seklet. Nu har det gått tio år sedan han lade av, men Magnus Jonsson är fortfarande i miljön. 42-åringen är nämligen lärare på skidskyttegymnasiet i Sollefteå.

Idag är han sambo och har två barn. Tiden rullar på och det har gått över 20 år sedan Magnus Jonsson åkte JVM och var på väg in i den svenska skidskytte-eliten. Det var i 2003.

Välkänd landslagsåkare
Sedan följde tio år där hans ansikte var ett fast inslag i det svenska landslaget, dock utan att dom helt stora framgångarna kom på den internationella scenen. Magnus fick åka fem VM och ett OS.
Han körde sprinten på OS i Vancouver 2010 men lyckades bara ta en 79:e plats och missade jaktstarten där lagkompisen Björn Ferry överraskade och tog OS-guldet.
Första VM’et var i italienska Antholz i 2007, samma arena som skall arrangera skidskyttarnas OS-grenar i 2026. Där blev Magnus som bäst 30:e i jaktstarten.

Fick åka ett hemma-VM
Ett hemma-VM fick han också med sig, det blev en 42:e plats i distansloppet på hemmaplan i Östersund 2007. Men dom två bästa mästerskapen blev i Pyeongchang i Korea i 2009 och i ryska Khanty-Mansiysk i 2011. I Korea var han 15:e i jaktstarten och 9:a i stafetten.
Det bästa VM-resultatet blev dock 4:e platsen i stafetten i 2011. I det laget åkte Magnus den andra sträckan efter Fredrik Lindström innan Carl Johan Bergman och Björn Ferry avslutade. Magnus sköt utan extraskott i liggande men grejade sig precis från straffrundan i stående där han fick använda alla tre extraskotten. Han tappade dock bare tre sekunder på ledande Norge och Sverige var bara 18 sekunder efter halvvägs in i stafetten.

På pallen i världscupen
I världscupen blev den en pallplats i stafett, hela fem 4:e platser och individuellt en 10:e plats som bäst.
Nu saknar han inte det aktiva livet, utan Magnus Jonsson trivs med livet som lärare på skidskyttegymnasiet och som sambo och tvåbarnspappa.
– Det blir att man åker på en del Sverigecup-tävlingar, men det är inte så ofta jag ser världscupen längre. Var sak har sin tid, säger han, en av många trotjänare inom svensk skidåkning och skidskytte som bidragit till framgångar under många år.

MAGNUS JONSSON

FÖDD/ÅLDER: 1982/42år

BOR: Sollefteå

YRKE: Lärare på skidskyttegymnasiet i Sollefteå

FAMILJ: Sambo och två barn

KLUBBAR SOM AKTIV: Biathlon Östersund

AVLUTADE KARRIÄREN: 2013/14

MITT BÄSTA MINNE FRÅN KARRIÄREN: Jag har otroligt många fina minnen från min idrottskarriär, allt från de första stegen på skidorna som liten knatte till de sista åren i landslaget. Att till sist få ha sin stora hobby som arbete och att få träna och utvecklas med likasinnade lagkamrater i fantastiska miljöer var en ynnest. Resultatmässigt minns jag bland annat första gången jag lyckades vara topp15 på en sprint i Oberhof och 10:e platsen på en jaktstart i finska Kontiolahti. I stafett var jag med en gång på pallen i Hochfilzen samt fjärde platsen på VM i Khanty Mansiysk för en herrans massa år sedan…

DET HÄR SAKNAR JAG FRÅN MIN AKTIVA KARRIÄR: Var sak har sin tid. Det är faktiskt inte något direkt jag saknar från min aktiva karriär då jag upplever nya fantastiska saker idag.

SÅ FÖLJER JAG IDROTTEN I DAG: I och med att jag fortfarande är i branschen idag som lärare på skidskyttegymnasiet i Sollefteå så följer jag sporten fortfarande relativt nära då jag  bland annat är ute på Swe-cup tävlingar. Jag ser dock inte på så många tävlingar (världscupen) på TVn, men har det varit svenska framgångar så brukar jag se vissa tävlingar i efterhand på kvällarna.

MINA HOBBIES I DAG: Att vara med familjen, helst utomhus med olika aktiviteter i natur och skog. Jag tycker fortfarande om att träna så det försöker jag också hinna med då tillfälle ges, helst i form av löpning eller cykel.