Norrmannen hade knappt varit i närheten av topp 10 i Ski Classics när han i höstas testade värmeträning. Förra säsongen slog 32 åringen till med sitt bästa lopp hittills.

Innan han lade om träningen i fjol var en 12:e plats i Vasaloppet hans bästa resultat. Utöver det hade 32-åringen från Lillehammer aldrig varit topp 20. Men i vintras slog Håkon Holden till rejält med en fjärdeplats i La Venosta ITT, bara fyra sekunder från pallen i Ski Classics.

– Jag har väldigt goda erfarenheter av det jag gjorde i fjol, särskilt från slutet av hösten och genom säsongen, säger Håkon Holden till Langrenn.com.

Långloppsåkaren från Team Næringsbanken Stora Enso förklarar att det var två konkreta förändringar han gjorde – och att den ena stod för den största effekten.

– Det ena var att jag lade mer fokus på kvaliteten i intervallpassen. Det höjde kapaciteten ett par snäpp. Samtidigt testade jag också värmeträning, och det var då jag verkligen började ta steg, säger Holden.

– Det råder inget tvivel för mig: Jag vet att det fungerar. Den utveckling jag hade under de där månaderna var helt sjuk. Något liknande har jag aldrig varit med om tidigare.

Se också: Avslutade karriären – har aldrig presterat bättre

Har tagit fart

Holden är långt ifrån den enda skidåkaren som börjat med värmeträning. Trenden har tagit fart bland elitaktiva inom både skidskytte, längdåkning och långlopp de senaste säsongerna.

Hans Christer Holund, Helene Marie Fossesholm, Petter Northug, Axel Jutterström, Vebjørn Sørum och Johan Olav Botn är några av dem som har lyft fram metoden.

Två metoder

De flesta av värmepassen kör Holden enligt ”boken”, så som värmeträning beskrivs i forskningsprojekten av professor Bernt Rönnestad vid Högskolan i Innlandet. Det innebär 50 minuter i värme på cykeltrainer.

– Det har mest blivit de traditionella 50-minuterspassen, men jag har sett till att de kommer i tillägg. Jag vill inte att värmepassen ska gå ut över den relevanta och specifika träningen. Så jag har lagt dem som dagens andra pass, på eftermiddagen, och oftast på cykel – men jag har också sprungit några på löpband, säger han, och fortsätter:

– Jag har också kört lite ”kombinationsvärme”, där jag lagt till en halvtimmes värmeträning efter ett vanligt intervallpass inomhus. Då har jag känt att jag fått ett riktigt bra värmepass.

Texten fortsätter nedanför.

Expert: Värmeträning kan ha positiv effekt

Teorin bakom värmeträning är att dessa block ska kunna ge en liknande effekt på blodvärdena som höghöjdsträning – utan att man behöver resa till höghöjd. Och norska forskare är bland de ledande i världen inom metoden. Det protokoll för värmeträning som det har forskats mest på vid Högskolan i Lillehammer, är ett femveckors block med fem pass per vecka à 50 minuter i 40 graders värme och gärna hög luftfuktighet. Läs mer om värmeträningsprotokollet HÄR.

Träningsprofilen och tidigare landslagstränaren i längdskidor, Geir Endre Rogn, instämmer i att värmeträning kan ha en positiv effekt.

– Längdåkare och skidskyttar har som regel hög kvalitet på det första passet under dagen, medan det andra ofta blir ett ”fyllpass”. Då kan värmepass göra att man får mer ut av den andra träningen, eftersom de ger högre belastning trots att de är relativt korta och lätta, säger Rogn och fortsätter:

– Och för ambitiösa motionärer med begränsad tid är det sällan fel att höja belastningen. För dem är risken att gå över gränsen ganska liten, så även de kan ha något att vinna här.

Intresserad av träning? Här har vi samlat artiklar om träning, träningstips, trender och forskning.