Anders Svanebo är som 31-åring för första året med i A-landslagets träningsgrupp. Men inför föregående vinter var det också första gången som Anders satsade fullt ut på längdåkningen utan att jobba. Han valde också bort en hel del rullskidtävlande för att spara krut inför vintern. Detta efter många fina rullskidframgångar och seger i totala rullskidvärldscupen 2012.

Innan heltidssatsningen så handlade det om halvtidsarbete räknat på årsbasis för Anders. Från april till september jobbade han heltid, 42 timmar i veckan på räddningstjänsten.

Längd.se träffade Anders i samband med landslagets träningsläger i Torsby tidigare i sommar och ställde lite frågor om och kring satsningen nu och förr.

Vad är den stora skillnaden mot förut?
– Att vara med i landslaget skapar en hel del nya förutsättningar mot förut. För bra precis ett år sedan så valde jag att prova att göra en helsatsning utan att jobba någonting alls och se vad det skulle bära för frukt. Säsongen som var blev väldigt bra och den tog mig till hit till A-laget. Och med de förutsättningar som finns här så hoppas jag att kunna ta nåt eller några steg till kommande säsong. Men det gäller att skynda långsamt också, säger Anders.

Anders i säsongsstarten i Bruksvallarna i november 2014 då han blev sexa i skejtloppet. FOTO: Johan Trygg/Längd.se.

Det som framförallt är skillnaden mot tidigare är möjligheten till återhämtning och vila.

– Tidigare fick man styra träningen efter hur man jobbade. Det var inte alltid lätt med larm och sånt nattetid. Det är ju på natten man ska ha sin stora återhämtning.

Kan du nu känna ett annat lugn i vardagen?
– Jo, det tycker jag att det blir. Speciellt det här med återhämtningen och vilan mellan passen. Att man inte behöver vara uppe i varv lika mycket.

Har du märkt skillnader mot förut i hur kroppen svarat?
– Jag tycker att jag varit piggare och tagit åt mig bättre av träningen och inte varit lika sliten som jag kunnat vara tidigare.

Vad är bäst och vad njuter du mest av under sommaren?
– Det är nog när man får vara hemma i Sundsvall och både jag och Charlotte (sambon Kalla) har en ledig dag och det är strålande väder och man inte har något inplanerat och kan ta dagen lite som den kommer. Kanske vara ute på vattnet med båten en sväng eller bara vara hemma på altanen.

Du och Charlotte har varit på olika håll väldigt mycket de senaste åren. Nu hinner ni ses mer. Hur viktigt är det?
– Det är klart att det är viktigt. Samtidigt blir det en omställning från att ha träffats på halvtid till nu på 100 procent. Men när vi är på läger så här så bor vi inte i samma rum och jag tror också det är viktigt att man gör sin egna grejor.

Johan Olsson och Daniel Richardsson har lämnat landslaget med sin erfarenhet och nivå. Spelar det någon roll?
– Svårt att säga. Men vi har ju både Marcus (Hellner) och Calle (Halfvarsson). Calle har ju varit den som åkt bäst i världscupen. Och så har vi Emil (Jönsson) och Teodor (Peterson). Så jag tror inte det påverkar så jättemycket.

Att några av de bästa lämnar landslaget gör ju förstås att fler får chansen att utvecklas vidare.

– Det är positivt inte bara för mig som åkare utan för sporten att nya får komma in. Och andra åkare ser att det inte är omöjligt vare sig du är 22 år eller 30, menar Anders

Men blir det några träningspass med Johan Olsson hemma i Sundsvall?
– Nej, det är dåligt med det, konstaterar Anders.

Johan berättade dock för Längd.se tidigare i sommar att han sagt till Anders att de kan träna ihop om det passar. Men Olsson sa också att han kanske inte trodde Anders och Charlotte var intresserade av att hänga med på den nu långloppstränande Johans jättelånga stakpass.

Svanebo har ju gjort sig känd som riktigt vass på rullskidor, och är det fortfarande. Efter den här intervjun vann han SM-backracet hemma i träningsbacken på Södra Berget i Sundsvall. Men i övrigt håller han tillbaka med rullskidtävlandet numera.

– Det är inget annat planerat. Det är egentligen ett beslut jag tog för två år sedan att åka färre rullskidtävlingar på sommaren och ha fokuset vintern och se sommaren som träningsperiod. Tidigare har det varit annorlunda. När jag vann världscupen på rullskidor blev det som två tävlingssäsonger. När man tävlar mycket på sommaren är det lätt att man blir i bra form och sen är det svårt att orka hålla form in mot säsongstart. Tidigare har jag ofta kommit i form igen i slutet på skidsäsongen. Men det är ju inget jag ångrar att jag gjort. Rullskidåkningen har gett mig många erfarenheter och man har fått träffa många härliga och bra människor i samband med de tävlingarna, avslutar Anders.

Anders efter rullskidseger i Idre sommaren 2013. Nu ransonerar Anders rullskidtävlandet och fokuserar på vintern. FOTO: Johan Trygg/Längd.se.