Daniel Richardsson och Emil Jönsson åkte förstasträckan och Jönsson växlade tvåa och Richardsson åtta men tillsammans i täten.

På sträcka två fick Johan Olsson och Jens Burman kriga på en del på slutet och duon växlade som sjua och åtta runt tio sekunder bakom då ledande Schweiz med Dario Cologna.

Johan Olsson:

– Det var väldigt upp och ner idag. På den här flacka banan blir det väldigt sprintbetonad åkning och när jag inte riktigt är där i mjölksyratålighet då blir det tufft när det smäller till.

– Jag hade det ganska lugnt 90 procent av sträckan. Men det var på slutet efter branten där det började spricka upp och då fick jag känna av det.

– Om vi titta på de som åkte andrasträckan så var det nog de flesta av de som kommer att slåss om guldet på 15 kilometer i VM.

Jens Burman:

– Jag har inte det där bottervridet men det var väl helt okej ändå.

– Men det var kul att tävla när det är så mycket folk. Att det kan vara så mycket publik på längdskidåkning

Nu väntar träning hemma i Åsarna för Burman inför nästa helgs världscup i Falun.

Att slå sig in i ett svenskt stafettlag på VM är ett mål för Burman.

– Vi kommer ha ett starkt lag och de lag vi ställer upp med kommer vara med och slåss om guldet. Så är det.

Efter tredje sträckan var det dubbelt Sverige i täten vid växlingen genom Marcus Hellner och Martin Johansson.

Marcus Hellner:

– Jag gjorde det jag kunde idag. Jag försökte ösa på på sista varvet. Jag visste att det skulle vara svårt att gå ifrån men man vill göra nånting och samtidigt öva sig lite i en här situationen på en tredjesträcka.

– Det kommer på många sätt att bli annorlunda på VM när stafetten betyder mer. Då blir det tuffare bana än det här. Det blir bra för Sverige. Jag tror vi behöver skapa luckor. Calle är en stark avslutare men vi måste göra vad vi kan på de andra sträckorna också.

– Det har varit grymt bra stöd här. Man har varit väldig taggad på att ge sig ut att åka. Jag har sett fram emot den här helgen

Martin Johansson:

– Det kändes bättre idag. Jag hade bra grejor under fötterna och var pigg.

Slutsträckan blev en kamp med hela nio lag inblandade hela vägen till upploppet. Calle Halfvarsson gjorde vad han kunde men Finn Hågen Krogh var vassare under avgörandet. Karl-Johan Westberg spurtade in som åtta.

Calle Halfvarsson:

– Det var klasskillnad. Han tar två tag när jag tar ett, kommenterade Calle spurten mot Krogh.

– Han hade betydligt bättre frekvens. Idag var det inget snack om saken. Finn hade lekstuga idag.

Med en sjukdomsperiod och bara en vecka med riktigt träning bakom sig tog inte Calle spurtförlusten alltför hårt.

– Jag fick ut mitt. Jag kan inte få till det bättre idag Jag vet när jag går in här idag att Finn är bättre än mig. Jag hade knappt förväntat mig att hänga med in till upploppet. Men det gick ganska lugnt där ute. Så jag förstod att det skulle bli en spurt.

Karl-Johan Westberg:

– Jag var helt inne i mig själv under loppet idag. I går var det mer att man hörde publiken idag var jag så inne i mig själv.

– Från idag får jag ta med mig vad jag skulle gjort annorlunda. Jag tycker jag skulle kunna göra det bättre än jag gjorde på slutet

Även efter herrtävlingen började ju spekulationerna om hur ett svensk VM-stafettlag kommer att kunna se ut.

Calle Halfvarsson ses ju som en naturlig slutman men han flaggade för en helt annan lösning på laget idag.

– Jag har varit inne på att jag skulle vara sugen på att åka en klassisk sträcka också. Jag tror jag skulle kunna göra det rätt bra. Om vi skulle satsa på något annat än en spurt, funderade Calle.

– Men jag funderar inte så mycket på det nu. Jag ska bara ha en bra form till VM. Kommer jag dit med något liknande jag hade i Lillehammer så då är det bara att köra.