Vi bad John berätta om det nya systemet och dess fördelar. Konkurrerande skidmärken har nu något att bita i, och gör det säkert för fullt.

Från att mäta spannet på en bräda i butiken har det hänt saker de senaste åren.

– De senaste två säsongerna har Skiselector och Eiker kommit med spannmätningsinstrument vilket gjort att man börjat upplysa butiker och intresserade längdåkare hur ett spann ska se ut. Tidigare har man ju jobbat med spannbräda för att se om skidan passar men man har då till exempel inte kunnat mäta hur hård skidan är i sluthårdhet, vilket man fortfarande inte har pratat mycket om, säger John och fortsätter;

– Skiselector har pratat mycket om kurvor och Eiker mycket om höjder, alltså hur högt är spannet och hur långt är det på 0,2, 0,3, 0,4 och hel och halv vikt.

Just sluthårdheten menar John är en mycket viktig faktor när man ska plocka fram rätt skidor till rätt skidåkare.

Skidans egenskaper syns på skärmen. FOTO: Madshus.

– När vi haft utbildningsveckor i tunneln i Torsby med 400 personer har vi jobbat med att förklara sluthårdheten i skidan och flexen i skidan. Hur hård skida har Jörgen Brink på när han vinner Vasaloppet? Vad orkar han åka på? Jo, han orkar åka på en skida som har en slutflex som är 60 procent av hans kroppsvikt. En motionär kanske orkar med 55 procent av sin kroppsvikt.

– När vi mäter sluthårdheten lägger vi trycket åtta centimeter bakom centrum och mäter vid balanspunkten hur hård skidan är. Vilken vikt  och kapacitet som krävs här för att få ner skidan. Därmed förstår man att flexen, sluthårdheten i skidan är jätteviktig.

Hel- och halvvikt

– Det andra är hel- och halvviktshöjderna. Det är när du står upprätt. Då flyttas tyngden bakåt och blir 14-15 centimeter bakom centrum. Vi lägger då trycket vid 14 centimeter bakom och mäter på halva vikten, när man står jämnt fördelat vikt. Hur högt är spannet mitt i under centrum av skidan.  Vi ser också hur lång vallazonen är, berättar Vikman och utvecklar vidare;

– Höjden på halvvikt där är något som man pratat mycket om i Sverige i två år. Sedan lägger man över hela tyngden på ena skidan med trycket kvar 14 centimeter bakom centrum. Då mäter vi igen höjden under balanspunkten. Spannets höjd på hel- och halvvikt och sedan slutflexen. Dom tre värdena är centrala för att ett spann ska fungera riktigt.

Värdena man får fram gör det lättare att plocka ut skidor till olika kategorier åkare.

– Då kan man ha olika rekommendationer för hur högt ett spann ska vara och då skulle vi kunna säga att Jörgen Brink till exempel åker på 1,2 mm i balanspunkt på halvvikt och med allt vikt kanske 0.35 mm. Det innebär att när man står och svajar på ett långlopp eller det är lite ojämnt i spåret så går skidan inte ner och det bromsar inget när du för fram skidan i diagonalen. Fem-sex lager burkvalla bygger 0,2 mm. Sen är spannet byggt så att det går ner i botten lätt när du väl bestämmer dig. Det här är svårigheten att hitta ett spann med bärigheten men som samtidigt inte är för hårt. Den får inte vara för hård. Brink åker som sagt kanske på 60 procent av sin kroppsvikt och motionären 55 och nybörjaren 50.

– Vi kan också se tryckzonerna. När det är hårda eller varma fören vill man ha en kortare tryckzon och när det är kalla en längre. När det är kärvt vill du han en ännu längre tryckzon så snön värms upp, så det går lite lättare, förklarar John.

I och med empower så har Madshus ett försprång på övriga skidmärken när skidorna kommer till butiken.

– Det vi gjort med empower är att vi spannmätt varje skida av våra tre bästa modeller, Redline, Nanosonic och Hypersonic. Först slutflexen för att kunna bedöma för vad skidan funkar för. Sen mäter vi den på 20 kilo. 10 kilo upp och ner från medelvikten den passar för. Då ser vi spannets längd på 0,2, 0,3 och 0,4, hur långt man ska valla, vi ser också spannets höjd på hel- och halvvikt. Exempelvis 1,3 – 0,32  på 73 kilo. Då får vi fram hur långt man ska valla fram och bak från balanspunkten på 0,2, 0,3 och 0,4. 0,4 är klister och 0,2 är burkvalla.

Skidåkarens längd, vikt och kapacitet läggs in. FOTO: Madshus.

– Vi ger den informationen med skidan. Alla skidor som går ut över hela världen har mätts på samma apparat i fabriken. Det är en stor skillnad på vår mätning genomfört med Eiker och Ski Selector. Där sätter man en viss vikt. Om man till exempel väger 80 kilo så sätter man 40 kilo för att se hur långt spannet är men då blir det en statisk mätning. Vi mäter inte våra skidor statiskt utan de är i rörelse under hela mätningen, så det blir en dynamisk mätning och det gör att vi får lite andra värden, framförallt på halvvikt. Vi tycker att vi tar det ett steg till i och med detta för skidan är ju aldrig statisk i spåret. Vi förtar inte eller förkastar de andra mätningarna men det är en skillnad i mätning som också ger andra värden.

– Det vi gör med detta är att vi för med vår kunskap ut i butiken. De får också ett säljstöd i den enhet de har i butiken där de kan lägga in alla skidor de har i butiken med det RFID-chip som finns i skidan och är kopplat mot Madshus server. Alla info ligger på servern men det går att läsa ut den i enheten på butiken.

Madshus tar längdåkningen till en ny nivå när man kopplar ihop skidan med elektroniska enheter. FOTO: Madshus.

Så här ser RFID-chipet i skidorna ut. FOTO: Madshus.

– I butiken kan de sortera skidorna på ett enkelt sätt. De kan använda enheten och till exempel lägga in 80 kilo och om man är nybörjare, motionär eller elitåkare för att framförallt styra på hur flexen ser ut. Slår man in 80 kilo motionär så kommer det upp alla Madshus-skidor i butiken som passar.

– Det här blir ett snabbt och bra sätt att hjälpa kunden i butiken och att säkerställa rätt skidor. Om man i enheten justerar på kilo så ser kunden direkt på skärmen hur spannlängden och höjden förändras.

När du köpt skidan kan du ladda ner en app (finns både på iphone och android) där du kan lägga in skidan/skidorna. Går man upp eller ner i vikt eller lånar ut skidan eller strecken på skidan suddats ut. Då går man in i appen och får fram hur många centimeter fram och bak från centrum de olika zonerna ligger.

Bakgrunden till den här utvecklingen ligger flera år tillbaka i tiden. Fabriken i Norge har byggts om sedan 2006 för att det här systemet nu i dag ska fungera.

– Det tuffaste med det här är att det gäller att ha en så bra och jämn produktion på skidorna så att man vågar visa precis vad man gjort. Vi redovisar alla spann på alla våra skidor. Är inte spannen bra så syns det direkt, säger John som tillsammans med sina kollegor haft en mycket lyckad introduktion av systemet under de senaste veckorna över hela landet.

– Vi har fått mycket positiv respons på empoer ute på butiksnivå. Alla säger att det här är ju framtiden, avslutar Vikman.

Kunden i butik kan direkt se skidans egenskaper på skärm. FOTO: Johan Trygg/Längd.se.

Så här ser butiksenheten ut. FOTO: Madshus.