Har precis hjälpt några danska vänner att köpa rullskidor, deras mål är självklart: pressa sin egen tid på Vasaloppet.

Vasaloppsveckan slår återigen rekord i anmälningar, våra landslagsåkare har återigen blivit så folkkära som de var i svunna tider, för kanske 20-30 år sedan och sticker man ut och åker rullskidor kan man nästan vara säker på att möta någon likasinnad, nästan i varje svensk stad. Det börjar kännas lite tjatigt, men jag kan ändå inte släppa faschinationen över att vår vår underbara sport återigen har blivit något av en statussymbol för den friska och hälsomedvetne svensken. Nu börjar hösten göra sig påmind på allvar och snart, innan vi vet ordet av är också snön och vintersäsongen här. Vi får verkligen hoppas att de senaste årens vargavintrar kan återkomma även några år till. Visst blir det lite kärvt i de norra delarna av landet (det blir ganska tungt att ta sig ut och åka när temperaturen inte stiger över -22 på flera veckor), men att regionerna söder om Dalälven, och speciellt Stockholm får snö är viktigt för sportens överlevnad.

Frågan är då, vad kan man göra, och framförallt, kan man göra något åt saken, eller är det bara att vänta och se?

Mora församling hade för några år sedan en mycket skidintresserad kyrkoherde som en snöfattig vinter var orolig för att Vasaloppet skulle kunna genomföras. Han gjorde det han kunde, bad en bön till högre makter. På några få dygn föll mer snö än vad som kommit på hela vintern. Vasaloppet var räddat. Nu återstod bara för kyrkoherden att ta itu med de uppretade ortsbor som krävde att han skulle komma och skotta deras garageuppfarter, men det är en annan historia…

I skrivande stund har precis den första snön fallit över landet. Strax norr om Rättvik i Dalarna, på olika platser i Västerbotten och norrut har de första flingorna letat sig ner. Nu håller vi tummarna för att vintern ska bli precis så fin som de senaste åren, för vad är bättre än att kunna ta en andningspaus i vardagsstressen, hoppa på ett spår där man verkligen känner att någon lagt ner ett hårt arbete, kanske på kommunen eller kanske helt ideellt för att kunna bjuda just dig förutsättningar för att kunna åka och sedan bara glida iväg och bli ett med skidorna och spåret? Att dessutom kunna göra det i sin egen stad måste ju vara höjden av lyx.

Visserligen finns möjligheten att åka norrut över helgen, men ska du ta tåget, se till att inte ha något inplanerat på jobbet måndag morgon. Vissa myndigheter och företag tycks ibland ha missat att vi lever i ett land där olika sorters väder förekommer, och förhoppningsvis har inte vintrar upphört att existera i år heller…