Johan Olsson – världsmästare och ett unikum
Med endast en världscupstart bakom sig den här säsongen, i Östersund för en och en halv vecka sedan, kommer Johan Olsson till Falun – och sopar banan med konkurrenterna.
Ingen annan åkare kan tävla så lite – och vara så bra.
– Jag gjorde ett bra lopp, kanske mitt bästa skejtlopp i karriären, berättar Johan
Med endast en världscupstart bakom sig den här säsongen, i Östersund för en och en halv vecka sedan, kommer Johan Olsson till Falun – och sopar banan med konkurrenterna.
Ingen annan åkare kan tävla så lite – och vara så bra.
– Jag gjorde ett bra lopp, kanske mitt bästa skejtlopp i karriären, berättar Johan
Med endast en världscupstart bakom sig den här säsongen, i Östersund för en och en halv vecka sedan, kommer Johan Olsson till Falun – och sopar banan med konkurrenterna.
Ingen annan åkare kan tävla så lite – och vara så bra.
– Jag gjorde ett bra lopp, kanske mitt bästa skejtlopp i karriären, berättar Johan
På grund av Olssons bortvaro från världscupscenen så hade Johan ett tidigt startnummer. En fördel denna blöta dag i Falun.
Några åkare var mycket besvikna att inte startordningen ändrades under dessa väderförhållanden. Dario Cologna, som slutade som 18:e man med nummer 71, var riktigt irriterad. Men silvermedaljören Maurice Manificat tyckte inte det var lika farligt, även om det gick lite tyngre på andra varvet.
– Jag gillar att åka när det är blött och jag hade bra skidor, menade fransmannen.
Johan Olsson gjorde sitt eget lopp långt innan övriga favoriter åkte. Tidsmässigt tog han kommandot direkt. Vid 1,5 kilometer var det bara ryssen Ustiugov som var en liten gnutta snabbare, fyra tiondelar. Vid varvningen efter 7,5 kilometer hade Olsson andra tid, tre tiondelar efter Manificat. Sedan drog Olsson successivt ifrån.

Johan Olsson flög fram på snabba skidor i Lugnet-terrängen. FOTO: NordicFocus.
I mål var han 17,8 sekunder snabbare än Manificat som tog silvret 1,4 sekunder före norrmannen Anders Glöersen.
Johan kände att han hade ett par fördelar redan innan loppet.
– Nummer 17 var en fördel idag, helt klart. Och jag hade kanske de bästa skidorna i hela fältet. Min vallare Mats Eklund som också vallade Charlottes skidor i går ska jag nog dela medaljen med. Vi brukar inte vara överens innan start men idag var vi det. Det var ett par skidor som stack ut rejält, berättar Olsson.
Med bra skidor och tidigt startnummer så tänkte Johan också på att utnyttja det i början av loppet.
– Jag var aggressiv från start. Sen tog jag väl det lite lugnare en bit för att återhämta mig lite men jag kände snart att jag kunde ösa på.
Dagen innan loppet sa Johan att han inte känt sig så stark i benen som behövs i skejtåkningen i vinter. Men under VM-loppet fanns just de krafterna där.
– Benen var starka idag och jag kunde kämpa uppför och sen när han hör publiken skrika guld så är det en hjälp.
Ett mästerskapslopp får också Johan att plocka fram krafter från djupet.
– När jag väl står där och det inte är träning, inte SM, inte världscup utan VM eller OS då är det som det klickar till i skallen på mig. När jag verkligen får kniven på strupen och det verkligen gäller då kan jag plocka fram lite extra.
– Idag kände jag att det gick väldigt väldigt fort. När jag kunde hålla Roland Clara som precis startat 30 meter framför mig hela vägen till sprintbanan där jag forcerade ikapp honom. Jag förstod att det skulle vara bra men man vet ju aldrig hur fort de andra åker.
Silvermedaljören Manificat hade ledningen med 0,3 sekunder efter halva loppet. Trots sent startnummer, 63, höll fransmannen bra på andra varvet i den blöta snön. Men de sista kilometrarna kunde han inte hålla Olssons tempo.
– Det här var som en perfekt dag för mig. Visst blev snön lite mjuk på andra varvet men jag trivs i blöta förhållanden. Men det handlar om att kämpa när det är tufft fysiskt, menar fransmannen.
Bronsmedaljören Anders Glöersen höll med:
– Visst var det mjukt och blött men jag hade bra glid och kämpade hårt hela vägen. I såna här förhållande gäller det att inte tänka på känslan utan att motiveras av tidsrapporterna, menar Glöersen.
Glöersen vann 15 kilometer vid världscupen i Davos och den förre sprintstjärnan har haft det här VM-loppet i fokus.
– Jag är väldigt glad att jag klarade medalj, säger norrmannen.
För Marcus Hellner blev det en snöplig fjärdeplats. Men han var 20 sekunder från bronset. Själv trodde han att han körde för medalj.
– Jag hörde att jag körde för medalj och gick ifrån så jag trodde medaljen var klar. Sen när jag kom i mål och låg trea så förstod jag att nån bakom ligger bra till
– Jag har kämpat från start till mål. Kroppen svarade ändå bra, säger Hellner som tycker att banan inte höll och borde saltats.

Marcus Hellner mot fjärdeplatsen. FOTO: NordicFocus.
Daniel Richardsson var tillbaka efter sjukdom och slutade som 13:e man.
– Jag tyckte jag höll rätt fin fart i början. Men sen rann det iväg, framförallt på andra varvet. Jag kände mig ändå ganska pigg i kroppen. Det var ju ett tag sedan jag tävlade men det var viktigt att få köra det här loppet, säger Richardsson som ser fram emot stafett och femmil nu.
Calle Halfvarsson trivdes inte alls i de lite lösa förhållandena.
– Efter en och en halv kilometer säger dom att jag är 16 sekunder efter. Det blev lite som en chock. Jag tyckte ändå jag öppnade ganska hårt och det kändes bra i kroppen, berättar Calle som slutade så långt ner som 49:a.
1. Johan Olsson
2. Maurice Manificat + 17.8
3. Anders Glöersen + 19.2
4. Marcus Hellner + 39.8
5. Finn Haagen Krogh + 47.6
6. Bernhard Tritcher + 53.4
7. Lukas Bauer + 54.7
8. Chris Jespersen + 54.7
9. Sjur Röthe + 1.01.2
10. Evgeniy Belov + 1.04.7
13. Daniel Richardsson + 1.12.2
49. Calle Halfvarsson + 3.35.9

Medaljtrion Manificat, Olsson, Glöersen. FOTO: NordicFocus.










