I Norge har det slagits larm om utrustningsjakten inom norsk längdåkning. Det har blivit en oerhört dyr sport för ungdomar som ofta har med sig 20 par skidor till en säsong. – Det låter helt sjukt, säger de svenska stjärnorna Maja Dahlqvist och Linn Svahn, som reagerar starkt på den växande utrustningsjakten.

Den norske mästaren Iver Tildheim Andersen slog nyligen larm om vad han beskriver som en allt större jakt på utrustning inom längdåkningen. Nu vill Norges Skidförbund göra förändringar.

Tildheim Andersen berättade att det inte är ovanligt att ungdomar har med sig omkring 20 par skidor som ska testas inför tävlingar i norska mästerskapen och juniorcupen. Enligt ledningen i Tildheim Andersens klubb, Rustad IL i Oslo, förekommer det dessutom att barn så unga som nio år kommer till tävlingar med väskor fulla av skidor.

Det är uppgifter som upprör de svenska landslagsstjärnorna.
– Jag tänker: Är det verkligen sant? Det låter ju helt sjukt. Jag tycker inte att det är rätt väg att gå. Så var det inte när vi var yngre. Då hade man den utrustning man hade och gjorde det bästa av det, säger Maja Dahlqvist till noska TV 2.

Linn Svahn är minst lika tydlig:
– Det tycker jag faktiskt är vansinne.

Blir en idrott för dom rika?

Helt klart är att situationen har ändrat sig till det värre på senare år. Samtidigt som utrustningen blivit dyrare har många ungdomar i dag betydligt flera skidor än när våra nuvarande stjärnor var i den åldern.

Maja Dahlqvist klarade sig till exempel med två par skidor i varje disciplin. Hon tycker – precis som Iver Tildheim Andersen – att föräldrarna har ett stort ansvar.

– Jag började åka rullskidor när jag var 16 år, liksom. Det här handlar ju om föräldrarna. Jag tror inte att de hjälper barnen genom att ge dem tio par skidor när de är så unga. Jag tycker snarare att de gör motsatsen, säger Dahlqvist.

Svahn är orolig för att utrustningsjakten ska skapa större skillnader inom sporten.

– Jag tror på att man ska försöka minska skillnaderna inom idrotten. Utrustning är en faktor som ökar skillnaderna, och jag tror att det kan leda till att färre deltar.
– När jag körde mitt första lopp lånade jag ett par klassiska skidor till en tävling i fristil. Det händer inte längre, men det borde göra det, säger Linn Svahn.

Vill ändra reglerna

Håller längdåkning på att bli en sport för dom rika? Är det inte längre en idrott för alla? Med ett pressat ekonomiskt läge i många familjer är utrustningsjakten i dag en begränsande faktor för många.

Därför vill det norska skidförbundet nu försöka vända utvecklingen och se till att längdåkningen även fortsättningsvis ska vara en idrott för alla – även för dem som inte har möjlighet eller vilja att lägga stora summor på utrustning.

Konkreta åtgärder kan komma redan under hösten.

– Det är nog de värsta fallen, undantagen, som lyfts fram. Vi upplever att de flesta föräldrar har en sund inställning. Men det finns en jakt, säger Håkon Solvik, ordförande i den norska ängdkommittén, till TV 2.

Han beskriver hur utrustningsjakten kan skapa en ond spiral.

– När man ser vad som krävs för att ha bra skidor på olika fören, med tanke på struktur och så vidare, och vissa har det, skapas en spiral där fler vill ha samma sak. Det blir ett grupptryck.
I Rustad IL har man under flera år valt en annan modell. Barn och ungdomar får bara tävla med ett par skidor i varje stil. När de blir äldre kan de vid behov låna tävlingsskidor av klubben.

Norges skidförbunds ordförande Roger Finjord hyllar klubbens initiativ.

– Jag är säker på att hela skid-Norge ser det Iver Tildheim Andersen ser. Han är en klok person med goda värderingar och ett stort hjärta för skidåkningen, och Rustad är en klok klubb. De har gått före och visat vad man kan göra för att skapa bra förutsättningar, säger Finjord till TV 2.

Jobbar för nya regler

Norska skidförbundet beslutade vid sitt årsmöte i våras att man ska arbeta med värderingar och attityder för att begränsa antalet skidpar som ungdomar har tillgång till.

– Det här är en utmaning som vi tar på allvar. Redan under kommande säsong kommer det att göras vissa förändringar, framför allt genom att vi ska prata mer om attityder och värderingar. På sikt är målet att se vilka förändringar vi kan göra. Det kan till exempel komma regler kring skidor och vallning, säger Finjord.

Håkon Solvik anser samtidigt att utvecklingen har gått åt fel håll.

– Det hänger nog ihop med resten av samhället och andra idrotter. Vi ser en trend där både kostnadsnivån och ambitionsnivån ökar, oavsett om det handlar om antalet löparskor, längdskidor eller fotbollsskor. Det är mycket fokus på dyra fotbollsskor och flera par även där. Det återkommer inom alla idrotter.

Samtidigt utesluter han inte att det kan krävas hårdare åtgärder framöver.

– Det kanske krävs tvång, där man registrerar skidor, utan att jag ska föregripa något beslut. I första hand kommer det ändå att handla om värderingsbaserade åtgärder, som gör att man kanske får känna sig lite ifrågasatt om man kommer med stora mängder skidpar.