Geir Endre Rogn ger sin bild på det omtalade kosttillskottet. Som inte bara är en möjlig orsak till många spyor efter målgång. Det kan dessutom höja prestationsförmågan mellan en och tio procent.

Det har blivit mer förekommande att se åkare kasta upp maginnehåll efter mållinjen. Flera spyor efter målgång kan vara ett tecken på utbredd användning av bikarbonat i klungan. En av de mest populära trenderna just nu är användningen av kosttillskott som innehåller just bikarbonat. Den tidigare norska landslagstränaren Geir Endre Rogn har märkt att allt fler skidåkare, särskilt sprinters, använder sådana produkter – trots att bikarbonat kan ha oönskade biverkningar, framför allt för magen.

– Det finns en anledning till att man spyr mycket mer efter skidtävlingar nu än tidigare, säger han till Langrenn.com.

Koffein är en del av förklaringen, men många får också magproblem av bikarbonat.

Teorin bakom användningen är att bikarbonat fungerar som en laktatbuffer och, på ett sätt, absorberar laktat så att man kan hålla en högre intensitet längre utan att musklerna stumnar. Nackdelen är att bikarbonat kan vara hårt för magen och skapa obalans i kroppen, särskilt elektrolytrubbningar. Det kan också ha negativa effekter i efterhand då kroppen blir pressad hårdare än normalt.

– Bikarbonat är en del av blodets buffersystem. Buffrar hjälper till att motstå förändringar i exempelvis pH, som påverkas av mjölksyraproduktionen. Användningen gör att du kan producera mer mjölksyra innan den negativa effekten uppstår. På så sätt kan den anaeroba kapaciteten ökas, förklarade idrottsforskaren Truls Raastad för NRK i augusti.

SOK skriver så här på sin hemsida redan 2017:

”Genom att tillföra bikarbonat (0,3 gram per kilo kroppsvikt) ungefär 60-90 minuter innan träning/tävling kan man förbättra förmågan att arbeta högintensivt/mjölksyraproducerande”

Läs även: Calle Halfvarsson tvingades bryta herrarnas Skiathlon

Klæbo är positiv, Sundling avvaktande

Effekten och biverkningarna av bikarbonat varierar mycket mellan olika åkare. För vissa fungerar det utmärkt med få bieffekter, medan andra upplever stora problem.

Johannes Høsflot Klæbo och den svenska sprintstjärnan Maja Dahlqvist är bland dem som använder bikarbonat. Tiril och Lotta Udnes Weng funderar på att testa det, medan deras svenska rival Jonna Sundling avstår.

– Jag älskar att baka och använder bikarbonat mest i bakverk. Men även jag har testat det på träning också, men det fungerade inte bra för mig. Jag fick ont i magen, säger hon till SVT.

Det är framför allt vid anaeroba aktiviteter som bikarbonat har störst effekt. Johannes Høsflot Klæbo, som har provat det, upplever goda resultat.

Avgörande på toppnivå

Geir Endre Rogn antyder att effekten av bikarbonat är marginell, men i sprinttävlingar kan den göra skillnaden mellan att ta sig vidare från prologen eller inte, eller mellan en pallplats och en plats längre ner i resultatlistan.

– På absolut högsta nivå är det viktigt att vara nyfiken och intresserad av att testa allt som kan ge marginaler. För toppidrottare kan bikarbonat vara relevant, men det är något man sparar till de stora tillfällena, säger Rogn.

När det gäller att kvala in i ett VM-lag är det absolut ett sådant tillfälle. Men för lokala tävlingar är det inte lika motiverat, menar han.

Han understryker att för de flesta är det mycket viktigare att lägga grunden ordentligt.

– Många är för fokuserade på trendiga produkter och detaljer innan de är på en nivå där det är meningsfullt. De har inte gjort det grundläggande arbetet som är avgörande, säger han.

Spara åtgärderna tills de behövs

Rogn anser också att det är klokt att spara sådana åtgärder tills de verkligen behövs.

– Det gäller alla typer av metoder, inklusive höghöjdsträning och värmeträning. De som går igenom junioråren och de tidiga senioråren med en frisk kropp och gör ett gediget grundarbete innan de börjar optimera har bäst förutsättningar att lyckas, förklarar han.

Generellt är det de som tar saker i rätt ordning och jobbar långsiktigt som når längst. För att bli bäst på sikt måste man börja med det grundläggande. När man når den absoluta toppen är det oerhört svårt att ta de sista stegen. Om man sparar dessa metoder till dess ökar chansen att lyckas.

Ha perspektiv

Rogn påminner om att toppidrottares extrema metoder är just det – extrema. För de flesta är det andra och enklare åtgärder som ger betydligt större resultat.

Hans bästa råd är därför att fokusera på god träning, en helhetsplan och att prioritera uthållighet och teknik.

Samtidigt vill han inte avråda en hårdsatsande senior från att testa bikarbonat:

– Men experimentera inte med det under tävling förrän du vet hur du reagerar. Och här gäller verkligen inte att mer är bättre, särskilt med tanke på de potentiella biverkningarna, säger Rogn.

För längre distanser finns det dessutom inga studier som visat att bikarbonat ger någon fördel.

Geir Endre Rogn är träningsexpert på Langrenn.com och har lång erfarenhet inom yrket. Han har bland annat varit tränare för norska damlandslaget och juniorlandslaget samt på NTG Geilo. Idag driver han träningsverksamhet genom Topptrent.com och arbetar med både elitidrottare och motionärer.