40 timmars träningsveckor och ovanligt många hårda pass. 24-åringens metod ger både sensationella resultat – och höjda ögonbryn.

Åkarna berättar om syreupptag som ökat med 10 procent och klättringar i resultatlistorna på förvånansvärt kort tid efter att de börjar jobba med Vetle Leander Johansen. Men från norska tränarkollegor har den unge succétränaren knappt hört ett ord.

Mysen-effekten

Snöbollen började rulla försiktigt redan förra sommaren, när Eirik Mysen gick ut och delade med sig av resultaten från de första månaderna med upplägget från den då 24-årige tränartalangen. Då stod han med ett VO₂-test som visade en otrolig förbättring på bara tre månader – och han hade slagit hela landslagseliten på 3000 meter.

– Jag har aldrig varit mer motiverad. Innerst inne tror jag att jag kan bli en av Norges bästa längdåkare. Det har jag ärligt talat aldrig trott under alla år jag satsat, sa Mysen till Langrenn.no i början av förra sommaren.

Men det var först i vintras som Johansen på allvar blev ett samtalsämne i längdskidkretsar – då levererade Mysen resultat på en helt ny nivå.

32-årige Mysen tog sin första NM-medalj på seniornivå, vann sin första nationella cuptävling och gjorde sin första världscupstart på flera år. Bara ett halvår efter att Vetle Leander Johansen blev hans tränare. För första gången på tio år hade långdistansåkaren tagit verkliga steg framåt.

Den unge Sondre Brattabø var en av de första att haka på upplägget – och såg snabbt resultat. Under hösten följde två av hans lagkamrater i Team Swenor efter. I år har även jämnårige Elling Broberg anslutit till Team Swenor – med Johansen som den avgörande orsaken.

Texten fortsätter nedanför

40 timmar i veckan – har aldrig varit i närheten tidigare

Vad skiljer Johansens upplägg från det traditionella? Åkarna pekar särskilt på tre saker: strikt struktur i vardagen, mer mat – och knivskarp styrning av intensiteten i träningen.

– Vi ligger periodvis på uppåt 40 träningstimmar i veckan. Jag har aldrig ens varit i närheten av det tidigare, säger Brattabø till Langrenn.com.

Han lyfter fram topp-10-placeringar i både norska cupen och junior-NM som direkta resultat av upplägget – liksom en ökning på 10 procent i syreupptaget. Loppet Lysebotn Opp i början av augusti blev ytterligare en bekräftelse. 20-åringen slutade på 13:e plats och slog ett dussin meriterade världscupåkare – i sin första tävling mot senioreliten.

– Lysebotn Opp var en riktig topp! Jag kände under sommarträningen att jag började bli stark i uppförsbackar, så jag satte upp ett tufft mål: topp 15 och under 32 minuter. Att klara båda i ett så starkt startfält var en stor lättnad, säger Brattabø.

Texten fortsätter nedanför.

Bakom framgångsreceptet

Åkarnas erfarenheter ger en tydlig bild av framgången. Men vad är egentligen tanken bakom träningsfilosofin? Johansen själv förklarar så här:

– I all enkelhet handlar det om att man måste lägga ner ett visst antal timmar för att bli bra, sova tillräckligt och äta ordentligt. Det är alla överens om. Men det gäller att ta reda på hur man får ut så mycket som möjligt av de timmar man faktiskt lägger ner. Då måste träningen anpassas individuellt, och man kan inte låta etablerade ”sanningar” begränsa en, säger Johansen till Langrenn.com.

Se också: Alvar Myhlback bröt mot alla oskrivna regler – och blev bäst

Vad är filosofin bakom din metod, och vad är din förklaring till varför du gör som du gör?

– Jag har länge fascinerats av vad som görs inom triathlonmiljön, och hur de tränar. Där tränar man generellt sett betydligt mer än inom längdskidåkningen. Även om det är olika sporter så är det båda uthållighetsidrotter. Då tycker jag det är intressant att det till exempel är helt accepterat att juniortriatleter tränar 1100 timmar eller mer per år, medan Skidförbundets utvecklingstrappa säger att juniorer i längdåkning bara bör träna 600 till 700 timmar per år, säger Johansen – och ställer en retorisk fråga:

– Vad är det fysiskt som gör att längdåkare inte skulle kunna träna lika mycket? Eller handlar det kanske om att man inte vågar utmana det etablerade?

Texten fortsätter nedanför.

Svalt intresse

Han svarar själv på sin egen fråga.

– Det är få saker som hindrar en längdskidåkare från att träna med samma professionalism som i andra idrotter. Samtidigt är det naturligt att de flesta förhåller sig till etablerade metoder, särskilt eftersom de bästa norska åkarna kontinuerligt levererar internationella resultat, säger Johansen och utvecklar:

– På individuell nivå är dock frågan en annan. Om du vill bli lika bra, eller bättre, än landslagsåkarna räcker det för de flesta inte att göra samma sak som dem. Mitt mål är att hjälpa varje individ att få ut så mycket som möjligt av sina förutsättningar. Det finns självklart skillnader mellan juniorer i utveckling och seniorer som satsar allt för att nå toppnivå.

Johansens upplägg liknar till viss del det som Andreas Fjorden Ree introducerade förra året, också inspirerat av triathlonmiljön. Ree har också fått stora förbättringar i sitt VO2-max och gjorde en så stark säsong att han i april fick en plats i norska landslaget.

Trots detta berättar Johansen att han möter ett svalt intresse från norska längdskidtränare.

Se också: ”Den nya norrmannen” ökade sitt syreupptag från 71 till 81,5

Aukland: – Begränsad evidens

Langrenn.com frågade Jørgen Aukland om hans syn på Vetle Leander Johansens träningsmetod. Aukland, som har lång erfarenhet som tränare inom långlopp och allround för både etablerade och unga åkare, menar att det är positivt att unga tränare vågar utforska nya vägar.

– Det är otroligt spännande och viktigt att unga engagerar sig i tränaryrket, säger Aukland.

När det gäller Johansens imponerande resultat och de nya träningsuppläggen, tror Aukland att många etablerade tränare håller ett öga på det, men är försiktiga eftersom den vetenskapliga evidensen ännu är begränsad.

– Det finns fortfarande mycket stöd för den traditionella norska modellen som bevisligen levererar resultat, säger han.

Aukland betonar också att resultaten inte enbart behöver bero på träningsupplägget.

– Ofta får idrottare ett lyft när de förändrar något efter en längre period. Dessutom utvecklas unga hela tiden, vilket också kan förklara förbättringar. Det mentala och relationen mellan tränare och åkare spelar också stor roll för framgång, säger han.

Slutligen uttrycker Aukland sitt stöd för nya idéer och innovation inom träning.

– Jag hejar på alla som vågar tänka utanför boxen, och det ska bli spännande att följa utvecklingen.