Kristina har i stort sett åkt varenda världscup sedan förra årets VM. Efter totalsegern i Super Tour i fjol, den Amerikanska motsvarigheten till Skandinaviska Cupen, fick hon en friplats för Sverige ända fram till jul. Hon fick följa med landslaget helg efter helg och tog också sina första världscuppoäng i Rogla i december. Hon var fyra på 10 km skate på SM och i lördags var hon tvåa, decimetrar från segern i Tjejvasan. Trots det är hon ganska anonym efter sina år i USA och många känner ännu inte till vem hon är. När hon på söndag debuterar i Vasaloppet är hon ändå, om inte en av de största favoriterna, en klar utmanare om segern.

– Jag åkte öppet spår för över tio år sedan så jag kan sträckningen, avslöjar hon. Men det är också allt, så visst är det är med all rätt som Sandra, Jenny och Susanne bör rankas som de största favoriterna.

Utöver Tjejvasan har hon ändå hunnit med fyra långlopp senaste månaden och sedan SM har det varit full satsning mot Tjevasan och Vasaloppet. För några helger sedan vann hon Skinnarloppet och visade så sent som i helgen att hon är en fena på stakning och lopp av längre karaktär. Trots att hon är långt ifrån oäven är hon ändå ödmjuk inför helgens start. Hon saknar den direkta erfarenheten av Vasaloppet och lopp över fem mil men har alltid tyckt att längre distanser varit något som passat henne bra.

-Jag tror inte att längden är till min nackdel. Jag gillar att mala på ganska länge och jag är betydligt mer uthållig än snabb. Det är visserligen svårt att säga hur jag kommer att palla att åka så långt som nio mil och jag saknar ju rutinen. Men det väl bara att köra och inte så mycket annat att göra, tilläger hon.

Det var efter SM som Kristina bestämde sig för att stanna kvar i Sverige för att tävla. Något hon tyckt har varit skoj efter sina år i USA. Det var hösten 99 hon for dit för att studera. Något år var det tänkt att hon skulle stanna men efter de fyra åren på College blev det ytterligare år och till slut hade det blivit över tio. Ett par år höll hon uppe sin elitåkning men när hon träffade sin sambo Lars blev hon sugen att ta upp sitt tävlande igen.

– Det var sex år sedan jag började tävla på nytt och tre år sedan jag började satsa intensivt, berättar hon. Jag fick verkligen tillbaka suget igen.

I Sverige tävlar hon för IFK Hedemora trots att det är i Ångermanland hon hör mest hemma.

– Jag tycker att jag fått bra hjälp från Hedemora så det passade bra att tävla för dem. Under Tjejvasan hjälpte Swix mig med vallningen och gör förhoppningsvis även på söndag. Dessutom får jag hjälp av New Sweden med vätskelangningen så det ska inte bli några problem på söndag. Det behövs en rejäl organisation för Vasaloppet så det betyder mycket att jag får hjälp utifrån eftersom jag åker för en liten klubb.

Den 22 mars har Kristina biljetten bokad tillbaks till USA. Som planen ser ut blir det säsongsavslutning med Amerikanska Mästerskapen i slutet av mars. Men hon avslöjar att det kan bli ändringar i den planen. Hon vet inte så mycket om framtiden och ifall det blir USA eller Sverige framöver. Det är ett stort och svårt beslut hon hellre tar längre fram. Det återstår att se vad som händer med Kristina Strandberg men på söndag åker hon i varje fall Vasaloppet. En outsider som kandiderar om de allra översta platserna i damloppet.