Han missade stora delar av den gångna säsongen på grund av sjukdomar. Nu blickar långloppsåkaren Klas Nilsson fram mot kommande säsong. Här berättar 36-åringen om att peaka sent, om att heltidssatsa som trebarnsfar, om nedlagda Team Curira och om arbetet med att hitta ett nytt team inför kommande säsong.

Vi ska inte hymla. 

Det har varit ett skidmässigt struligt år för Klas Nilsson. För ett år sedan bröt han två revben, vilket innebar att försäsongsförberedelserna inte såg ut som han tänkt.

Men han tog sig igenom både revbensfraktur och sommarträning och visade när han i tuff konkurrens blev tia på Klarälvsloppet i rullskidor att han träningsmässigt var på rätt väg.

Men under vintern kom den ena förkylningen efter den andra, och i mitten av januari konstaterades covid-smitta. 

Detta innebar ytterligare ett tävlingsmässigt uppehåll. 

Men redan i andra tävlingen efter återkomsten, Tartu Marathon, bara några veckor efter det negativa positiva testsvaret, åkte han i mål som sexa i den estländska långloppsklassikern:

—Det var ett väldigt skönt besked för min del, dels med tanke på allt strul som varit under säsongen. För det är väldigt viktigt att behärska flera delar i skidåkningen, det är något som är viktigt för fortsättningen. Formen inför Vasaloppet kändes väldigt bra men tror mitt skidval tyvärr kostade en topplacering. Besvikelsen efter Vasan var stor och det var tungt försöka komma tillbaka efter det. Birkebeinerrennet, som för mig alltid varit en utmaning, blev en bättre upplevelse där jag nästan hängde med in hela vägen. Och så blev det en ny sjukdomsperiod vilket innebar att säsongen tog slut efter Birken, säger Nilsson.

Den 36-årige trebarnspappan (med barn i åldrarna tre, sex och åtta) från Skellefteå har under det senaste året tävlat för Team Curira. Men direkt efter den avslutade säsongen stod det klart att teamet läggs ned:

—De har skött det på ett bra sätt mot oss åkare, och vi fick informationen innan den gick ut officiellt så det är absolut inga hard feelings. Sen är det ju väldigt många lärdomar som vi drog under fjolårssäsongen som vi hade kunnat dra nytta av till kommande vinter. Men nu får vi köra vidare i andra team, säger Nilsson.

Hur tänker du kring din fortsatta satsning som skidåkare?
— Jag vill absolut fortsätta. Jag är ju 36 år, men jag har bara satsat för fullt i tre år och jag är helt övertygad om att jag inte nått min peak som skidåkare. Jag har mycket att utveckla, samtidigt har jag byggt upp en stor erfarenhet som jag hoppas kunna bidra med i ett nytt team både när det gäller träning och skidor. Sen när det handlar om vilken roll det handlar om i ett lag är det svårt, men så länge du är med i huvudklungan i ett lopp hjälper du ju teamet.

När står det klart vilket team du åker för kommande säsong?
— Det ärliga svaret är att jag inte vet. Några team har hört av sig och jag har slängt ut lite krokar, och jag skulle vilja ha något klart ganska så snart. Men samtidigt är det viktigt att det blir rätt. Det gäller att hitta ett team som är duktiga i att hitta rätt med skidorna. Slip och struktur är väldigt avgörande. De delarna avgör om du kan vara uppe långt fram i huvudklungan och slåss om segern eller om du inte klarar av att hänga med i huvudklungan. Så stor är skillnaden på bra och inte bra skidor.

Vill du satsa på heltid på skidåkningen?
— Det är nästan ett måste med tanke på att vi har tre barn. Om jag skulle jobba också hade det inte gått att få in alla de träningstimmar som behövs på den här nivån. Och jag är verkligen beredd att göra det hårda jobbet som krävs, men jag lägger upp träningen lite annorlunda än många andra. Jag har dragit igång och kört på hårt nu. Planen är att trycka på mycket i träningen fram till juli, då blir det en lugnare månad för att kunna hitta på grejer med barnen på sommarlovet och sedan öser jag på igen.

För två år sedan var Nilsson femma och bäste svensk på Vasaloppet, och det är långloppet mellan Sälen och Mora som är det stora målet för kommande vinter

– Vasaloppet är ju speciellt för alla långloppsåkare, och även för mig. Och det är ett lopp som passar mig bra med den relativt flacka banprofilen. Men jag skulle säga att för att lyckas på Vasaloppet behöver du göra en bra säsong även på vägen fram dit. Jag brukar försöka lägga extra krut på att kunna prestera bra på tävlingarna i januari fram mot Marcialonga, sedan blir det lite mer träning under februari för att vara i säsongens bästa form när det är dags för Vasaloppet, säger Klas Nilsson.