På plats är både A-landslaget och B-laget Team Bauhaus. Lägret startade under måndagen och på tisdagen var det dags för pressdag för åkare och ledare.

Anders Byströms start på det nya jobbet skedde med annorlunda förutsättningar på grund av covid-19. Men dessa annorlunda förutsättningar har inte bara varit av ondo.

– Det är ju synd att säga att det är något positivt med pandemin men jag tror ändå det har varit bra att vi fick tid i början att sätta organisationen. Vi har haft tid att skapa en organisation som vi tror väldigt mycket på. Det känns jättebra… och att det kommer läger nu, är förstås på tiden, säger Byström och fortsätter;

– Vi har kanske varit lite extra försiktiga. Det har ju till exempel spelats fotboll sedan ett bra tag tillbaka.

Att de aktiva mest varit på hemmaplan har gett kontinuitet i träningen och åkarna har hållit sig friska i stor utsträckning.

– De aktiva har tränat jättebra på hemmaplan så på det sättet har det varit positivt. Det är tränarna som fått resa lite mer istället. De har varit runt och hälsat på åkarna. Också det har varit positivt för tränarna, framförallt de nya. Anders (Högberg) och Lars (Ljung) har verkligen fått en bra insyn hur de aktiva har det hemma.

Anders, kan du beskriva din roll som landslagschef? Hur ser den ut egentligen?
– Första tiden innebar mycket administrativt; göra budget, vilka som ska vara på vilka poster, ordnat arbetsbeskrivningar för dem och sätta en modell vi ska jobba efter. Det har varit jättespännande.

– Nu blir istället rollen att följa upp det och se att det fungerar. Sedan är det också en massa annat som inte har med landslaget att göra direkt. Till exempel att jag ska sitta med i FIS-kommitté och jobba med sådana frågor, nationellt med Team Svenska Spel-gänget, skidhögskolorna med mera.

Det är ett ganska brett uppdrag!
– Ja, det är väldigt brett. Det är väl det som är kul också men det innebär också ett stort ansvar. Jag gillar rollen och det känns spännande.

Byström klev in i sin nya roll efter att det varit mycket ”snack” och spekulationer kring landslagsverksamheten sedan Rikard Grip försvann från rollen och när sedan Jonas Peterson fick gå efter bara fyra månader på uppdraget.

Hur har det varit att komma in efter den perioden med saker som du inte varit inblandad i?
– Visst är det speciellt, eftersom jag inte var inne i det tidigare. Men jag tror också det är bra att jag inte var det. Jag har fått lyssna av hur det har varit och sedan har vi sagt att nu ältar eller pratar vi inte om det mer. Nu har vi satt vårat nya och vi ser framåt.

– Det var mer när jag klev på jobbet som jag funderade; är det här som att ge sig in i lejonets kula. Men allt känns jättebra och jag har blivit välkomnad och tränarna är verkligen sugna på att göra ett bra jobb.

Tränargänget är en blandning av gammalt och nytt. Vilket Byström menar är rätt melodi.

– Jag tror på kombinationen i tränargänget med Magnus (Ingesson) som har en lång erfarenhet, Stefans (Thomson) specialkunskaper inom vissa delar (styrka), där jag tycker vi ligger steget före vissa andra nationer, och Anders (Högberg) och Lars (Ljung) som har sina specialkunskaper.

– Jag har tryckt mycket på att vi ska vara ett tränarteam. Det ska inte spela någon roll om det är till exempel Lars som säger till Ebba Andersson att hon ska göra en viss sak. Så länge man har kommunikation i tränarteamet så ska vi alla hjälpa alla åkare. Det gäller också Team Svenska Spel-tränarna där vi har en sådan som Ida Ingemarsdotter som är en jättespännande tränare, talang om man ska kalla det för det, som får möjlighet att utvecklas mer där.

Känner du nu att du har fått ihop teamet med aktiva och ledare?
– Svaret får ju andra ge men jag tycker det känns som ett lugn när vi kommer hit. Även om det är första lägret så är det ingen som säger; ”vad ska hända nu”. Det är lugn och ro och vi tränar bra. Jag hoppas att svaret är ja på frågan. Det känns så i alla fall.

Hur ser planerna för hösten ut i den ovissa tid vi lever i?
– Det är det som är det mest jobbiga nu. Allt är förstås relativt i den här världen nu. Men att det inte går att planera ordentligt och sätta fast saker är lite jobbigt. Å andra sidan sitter vi inte i sjön. Ska vi ta en plan B på lägerbiten så är inte det någon katastrof. Vi har ju väldigt bra möjligheter i Sverige men plan A är att vi ska åka utomlands och vara på höjd.

Tanken är att landslaget ska träna på hög höjd från en vecka in i september i Font Romeu, i franska Pyrenéerna, precis som man gjorde förra hösten.

– Vi avvaktar fortfarande läget. Det är ju inte helt stabilt där än. Inom kanske två veckor måste vi spika hur vi ska göra.

– Sedan är ju vintern fortsatt osäker. FIS väntar med besked gällande världscupsäsongen men vi måste utgå från att det blir som vanligt och planera fullt utifrån det. Vi sätter en plan för världscupen redan nu till veckan.

Vad är roligast med jobbet som landslagschef?
– Det är bara att sätta sig här och se alla fantastiska skidåkare och människor som är här och vill träna världens bästa sport. Allt
egentligen, bara att få komma hit är sådan go känsla, säger Byström och ser sig om utanför Valbergsängen i Torsby där landslagsåkare och ledare intervjuas i olika hörn och pressdagen.

Vad är svårast med jobbet?
– Inte lätt att säga så här tidigt in i jobbet. Det är väl just att få ihop allting och se till att följa upp det vi kommit överens om. Det är en utmaning, men det är inte svårt.

Hur känner du kring att ha en utsatt position som rollen som landslagschef för Sveriges längdlandslag är? Hur är du som person att ta eventuella motgångar för laget?
– Jag är ganska lugn som person, jag är inte orolig för det. Skulle det mot all förmodan inte gå bra, för det känns att vi har alla möjligheter att lyckas, så får man hantera det då. Jag oroar mig inte för det nu. Har vi ett starkt team här som håller ihop så är skyddsnätet bra och vi kan ta hand om varandra.