För Moraborna har Norra Garberg sedan skidans barndom varit känt som ett Mekka för skidåkning. Alltid snösäkert och med riktigt kvalitativa spår. Länge har den lilla fäboden som ligger någon mil in i skogen från Vasaloppskontrollen Eldris sett varit en tämligen väl bevarad hemlighet om man jämför med omkringliggande anläggningar som satsat betydligt mer på att bygga ut och marknadsföra sig. IFK Mora har sedan 1960-talet haft en stuga med övernattningsmöjligheter och omklädning i fäboden och här har många stora skidåkare legat och tränat.

Laddade inför VM

–Inför VM i Oslo 1982 höll Thomas ”Oljan” Eriksson till i Garberg och laddade upp, och det gick ju bra.. berättar Jonas Almgren från den grupp som nu förtiden jobbar med att hålla spåren och anläggningen igång. Självklart har också Moraåkare såsom Lasse Frykberg och såklart Mora-Nisse tillbringat många träningsdagar här.

Nu vill Almgren och de andra att fler ska få upp ögonen för anläggningen samtidigt som man vill skapa bättre möjligheter för vanliga motionärer att träna.

–Till i år har stugan rustats upp, och vi har även gjort ett stort arbete med att schakta, röja och märka upp tydligare spår och kompisleder för snöskotrar berättar Almgren.

–Vi vill öka kvaliteten för åkarna och att de ska upptäcka oss, men ambitionen är inte att skapa en ny stor skidanläggning. Det går inte när det bara är ideella insatser som sköter om anläggningen menar Almgren.

–Det verkar som om vi fått fler åkare än tidigare av träffar på spårens sida på skidspår.se att döma, så det är ju positivt säger han.

Men, varför sysslar nu IFK Mora med detta, när man har Vasaloppet?

–Vasaloppet är en enorm apparat, de kan dra ihop spår var som helst om det behövs, och det är inget man som klubb kan göra bara för att få ihop till egna spår att åka på. Vi vill också gärna uppmuntra klubbar runt om i landet med sitt spårarbete.

Nu under vintern siktar spårgruppen i Norra Garberg på att preparera spåren inför varje helg. Under lördag och söndag hålls det också öppet med servering i raststugan.

Tydligare med spår

Tidigare fanns många olika spår, de flesta mycket tuffa i området, men för att göra det hela tydligare har man nu koncentrerat sig främst på några få huvudspår: Den tuffa Risåsrundan där man kan bli riktigt trött, det lättare Oradtjärnsspåret som passar Vasaloppsmotionären och de anslutningsspår som kopplar ihop Garberg med Vasaloppsspåret i Hökberg och i Eldris och möjliggör det långa spåret Fäbodrundan samt möjligheten att faktiskt åka från centrala Mora och hela vägen till skidparadiset.

Ett välkänt problem i stora delar av Skidsverige är då skidåkare ska samsas med snöskotertrafikanter. Det hela resulterar ofta i obehagliga situationer med förstörda spår och ibland en rent infekterad stämning.

–Det finns helt klart rötägg som förstör för de flesta, och det på båda sidor säger Jonas Almgren och fortsätter: Jag har hört riktigt hemska historier även om skidåkare berättar han.

 För att råda bot på det hela har man därför tagit kontakt med den lokala snöskoterklubben. En åtgärd är bland annat att man skapat kompisleder, där snöskoteråkare och skidåkare kan samsas och där skyltarna är underskrivna av både IFK Mora och Ovansiljans snöskoterklubb.

–En annan fördel med samarbetet är att vi tror att vår fikaförsäljning på helgerna kan öka om skoteråkarna också hittar hit berättar Almgren. Skoteråkarna är vana att betala för sig, medan skidåkarna tar med matsäck tar de med plånboken.

En annan aspekt, tror Almgren är att många är intresserade av både skoteråkning och skidåkning, och ger man ett gott intryck när de åker skoter kan det hända att samma personer kommer tillbaka på skidor nästa gång.

Ger tips till mindre klubbar

Man strävar efter att Norra Garberg ska bli en referensanläggning för hur spårarbete kan bedrivas. Därför provade IFK Mora på vasaloppsmässan förra året att visa upp filmer på sitt spårarbete där man bland annat provat att använda bandförsedda fyrhjulingar istället för snöskotrar, något som Jonas Almgren är mycket nöjd med. Detta har möjligjorts tack vare ett samarbete med en lokal snöskoter- och terränghjulingshandlare.

–Snöskotrar i all ära, men för den lilla skidklubben ser jag ingen anledning att skaffa en sådan istället för en fyrhjuling. Dels är de mycket stabilare än snöskotrar, kräver mindre snö, de kan dra mycket tyngre, klättrar brantare och kan dessutom också användas året runt menar Almgren. Därför används nästan uteslutande dessa maskiner i spårarbetet.

Almgren upptäckte för något år sedan att en fabrik i trakten höll på att utveckla ett helt nytt spåraggregat, men det var tänkt för skoterleder.

–Jag sa, stopp nu, detta är ju precis vad som behövs för skidspåren! berättar Jonas. Den första versionen av spåraggregatet blev en modifierad version av skoterledsmaskinen. Resultatet nu är att man har ett multiaggregat som effektiviserar spårarbetet på så vis att det både packar och gör spår på en och samma gång.

–I kombination med bandhjulingens bredd kan man tillverka ett 1,5 m brett spår direkt, istället för att behöva köra 3 vändor med en snöskoter, något som spar mycket bensin och dyrbar tid menar Almgren.

En film om hur spårarbetet går till: