Snölagring är ett sätt för skidanläggningar – speciellt i landets mellersta och södra delar – att rusta för ett mildare klimat med färre snödagar.

– Den här vintern är det verkligen en aktuell fråga, när det på många håll inte ens har varit nog kallt för att det ska gå att tillverka snö, säger Nina Lintzén, snöforskare vid Luleå tekniska universitet och långloppsåkare i skidor.

Hon är huvudförfattare till en ny studie där olika metoder för snölagring har granskats. Med laboratorietester har forskarna undersökt hur väl bland annat bark, flis, ensilage, sågspån och textilier med olika andningsförmåga bevarar snön.

"Inte hittat något billigare eller bättre"
Även om en snöhög isolerats väl, smälter vanligtvis 15-30 procent av den bort till nästa säsong. Är isoleringen bristfällig försvinner betydligt mer än så.

– I dag används framför allt geotextildukar och olika träbaserade material för snölagring i Sverige. Det är lätt att få tag på och är ganska billiga material. Vår forskning visar att sågspån är väldigt bra för snölagring. Vi har faktiskt inte hittat något som är billigare eller bättre, säger Nina Lintzén.

Enligt studien kan sågspån återanvändas för snölagring i flera år, men nytt sågspån är bättre vad gäller vattenavrinning och hur väl det släpper igenom fukt. Studien visar också att bark isolerar sämre än sågspån, och att ensilage inte är att rekommendera som täckmaterial för snölagring. Textildukar funkar bättre om det går att ha en luftspalt mellan snön och tygmaterialet.

Nina Lintzén har ett antal handfasta råd till skidanläggningar som vill rädda eller förlänga säsongen genom att lagra snö: