XC Sthlm drog igång verksamheten för fyra år sedan. I dag har klubben 150 medlemmar och förra året var de den klubb i Sverige som hade flest åkare i Vasaloppets elitled. Här berättar klubben om att inkludera hela spektrat, från elit till de som vill lära sig bromsa på rullskidor; om framgångsfaktorerna för att lyckas växa och om beslutet att inte vilja ha några sponsorer.

Det är lördag förmiddag vid Stora Skuggan på norra Djurgården i Stockholm. Och en efter en dyker de upp träningsklädda med längdskidor i ena näven och rullskidor med stavar i den andra.

XC Sthlm har rullskidträning, och samtidigt finns Lager 157:s vallachef Marcus Laggar på plats för att se över medlemmarnas skidpark inför kommande vinter.

Vi återvänder strax till lördagsförmiddagens aktiviteter.

Men vi backar först klockan till 2017, det var då som de första tankarna på att dra igång XC Stockholm föddes.

— Vi var ett gäng som tränade ihop och beslutade oss för att starta ett team om tio personer. Men vi kände att vi ville göra något mer av det. Så året därpå startade vi XC Stockholm. Och redan tidigt spikade vi hur upplägget skulle se ut. Det innebär att vi satsar på långlopp och vuxna. Vi har inga barn i vår verksamhet. Sen har vi beslutat att vi inte ska ha några sponsorer, säger Björn Haring, grundare av XC Sthlm.

Varför vill ni inte ha några sponsorer?
— Alla våra medlemmar har jobb. Vi behöver inga sponsorer. Vi har såklart några bra samarbetspartner för hjälp med bra material men vi känner att det är bättre att de pengar som finns i den här marknaden går till dom som behöver det. Vi har i stället för att söka sponsorer beslutat att bidra till skidsporten genom att alla våra medlemmar är medlemmar i POW (Protect our Winters). Detta för att uppmärksamma klimatet. Om vi ska kunna åka skidor måste det finnas snö, och det ska inte bara vara nu utan även för kommande generationer, säger Haring.

Dagens träningspass är alltså rullskidor, och på plats finns Ragnar Bragvin från HK Labben för att instruera i rullskidteknik. Och det är tydligt att detta är en klubb i hela skidspektrat. Detta åtminstone om ett skidspektra kan likställas med startledsfördelningen på Vasaloppet. Det vill säga från elitledet till de som står i startled tio i Berga by den första söndagen i mars.

För när de drygt 100 deltagarna ska fördela sig utifrån nämnda ”Vasaloppsfördelning” sprids gänget över hela led noll till tio-skalan.

— Att bibehålla ett djup i vår verksamhet är väldigt viktigt. Jag skulle säga att en av våra styrkor är inkludering. Våra medlemmar är alltifrån elitledet på Vasaloppet, där vi för två år sedan var största klubben. Vi var inte bäst men vi hade flest i elitledet. Och alla får bli medlemmar hos oss. Det finns inga krav. Kan du inte bromsa på dina rullskidor? Då lär vi dig att bromsa. Något annat som utmärker oss är att vi har väldigt många tjejer utan att vi skapat särskilda tjejgrupper. Att 30 procent av våra medlemmar är tjejer skapar ett bra klimat. Det blir ett skönt häng och gör lägren, träningen och tävlandet roligare, säger Björn.

Hur ser er träningsverksamhet ut?
— Vi har fasta träningspass varje vecka. Några av dessa är intervaller på måndagarna, där kör vi så att alla ser varandra under passen. Det kan vara på Stadion eller backe. Kör vi ”Vasapass” på rullskidor på Ekerö så kan det vara någon som kör tre mil, en annan kör åtta. Men efteråt träffas vi och käkar gemensam lunch. Och det där sociala med att träffas för en lunch eller en bankett gör att vi bygger ett gäng där alla passar in. Och hela vårt upplägg innebär att de deals vi gör exempelvis med Laggar och Lager 157 med skidtesterna är riktade till alla i klubben. Inte bara till eliten.

Vilka råd har du till andra klubbar runt om i landet?
— Det handlar så mycket om vilka förutsättningar du har. Vi kan inte bli som Åsarna eller Falun-Borlänge. Men vi kan se till att det vi gör det gör vi bra. Vår styrka är att vi inkluderar alla, vi bygger genom nätverk och vi har jobbat upp samarbetspartners av, även ur ett internationellt perspektiv absolut högsta klass. Och de delarna får alla våra medlemmar ta del av. Det är en styrka och det bygger oss som klubb. Sen har vi väldigt roligt också, och det är en viktig framgångsfaktor, säger Haring.