Ebba Andersson och Lisa Vinsa är inte kända som Sveriges snabbaste sprintduo på skidor. Det stoppade dock inte Piteå elitduon från att åka hem ett SM-guld i teamsprint i Bruksvallarna. – Det här gick bättre än vi tänkt oss., säger Ebba Andersson.

Det bjöds på en spännande och rafflande final i det gassande solskenet när SM-medaljerna skulle fördelas på damernas SM i teamsprint.

Inför sista varvet av sex hade längdcomebackande Stina Nilsson, IFK Mora SK, skapat en lucka ner till Piteå elits Lisa Vinsa på drygt fyra sekunder. Den ledningen räckte dock inte för Anna Dyvik för att hålla undan för en framstormande Ebba Andersson som passerade och säkrade guldet med nära sju sekunders marginal.

Gick det som ni hade tänkt er?

– Bättre än vi tänkt oss. Innan sa vi att medalj siktar vi mot även om vi trodde att det också skulle bli en tuff uppgift, säger Ebba Andersson.

Hur såg taktiken ut?
– Att vi skulle köra allt vi kunde. Ebba hade strikta order till mig. ”Bara kör” sa hon när hon dunkade mig i ryggen, berättar Lisa Vinsa.

– Det vore dumt att inte utnyttja vår åkstyrka med ett högt tempo när det var många vassa sprinters och avslutare i flera lag, säger Andersson.

Hur skönt är det för er att ta en sprintseger för er som inte är kända som de snabbaste åkarna i landet?

– Så kul! Jag har aldrig skrattat så här mycket på en skidtävling, säger Vinsa med ett bubblande skratt.

– Det var jätte jätte kul, verkligen, fyller Andersson i.

För tre år sedan vann Stina Nilsson och Anna Dyvik SM-guld tillsammans i Bruksvallarna. Nu var de lite oväntat en duo igen sedan Stina bestämt sig för att göra ett inhopp som längdåkare.

Om guldlaget visade skratt och stor glädje så gjorde firma Nilsson/Dyvik det också.

– Det här var jättekul, säger Dyvik.

– Pirrigt, säger Nilsson och fortsätter.

– Jag visste inte vad jag stod och Anna visste inte hur hennes form var. Vi visste inget om varandra och knappt om oss själva tror jag.

Stina, hur var det att åka med klister under skidorna och diagonala?
– Jätteovant. Jag visste inte när jag skulle vara nöjd med fästet. Jag bara sa, ”gör som på de andras skidor”.

Det här var ett silver med mycket glädje ser man?
– Ja, helt klart. Jag tycker båda överpresterade, säger Dyvik som varit covidsjuk.

– Jag tror inte nån, i alla fall inte vi, hade räknat med att vi skulle vara med och fightas om medaljerna, säger Nilsson.

Stor glädje är vad som kännetecknar även bronslaget där systrarna Hedda och Tilda Bångman knep den medaljen men några sekunder ner till Falun Borlänges båda lag. Yngre systern Tilda avslutade starkt och kunde utpumpad och utslagen på snön i målfållan ta emot kramar från Hedda.

– Det här är det sjukaste som har hänt i min karriär. Det var absolut inget vi räknat med, säger Tilda.

– Det kan ju vara en dröm att ta en SM-medalj med sin syster. Men med de resultat vi hade tidigare i vinter så… jag hade inte förväntningar, säger Hedda.

– Jag har haft en säsong där jag knappt tagit mig runt banan och så blir det så här på sista tävlingen. Det är helt otroligt, fortsätter Tilda.

För ett av favoritlagen, Sollefteå skidor med Jenny Solin och Frida Karlsson förstördes finalen av flera fall och de slutade på sjätte plats.

Resultat finns här.

SM-pallen med fr.v IFK Mora SK:s Anna Dyvik och Stina Nilsson, Piteå elits Lisa Vinsa och Ebba Andersson samt Offerdals SK med Hedda och Tilda Bångman. Foto. Johan Trygg/Längd.se.