Hennes första läger som ”sidekick” i svenska juniorlandslaget är avklarat. Här berättar Charlotte Kalla om nya rollen; om osäkerheten på den egna formen och om att ge teknikfeedback under intervallpassen.

Under de senaste dagarna har det svenska juniorlandslaget i längdåkning (Team Svenska Spel) varit på träningsläger i Örnsköldsvik.

Landslagsåkarna hade fått information om att de skulle ha en inspirationsföreläsning med en profil. 

Inte mer än så. 

Vid färjan ut till Ulvön där en av lägerdagarna skulle genomföras mötte en viss Charlotte Kalla.

Och detta som en del i hennes roll som ”sidekick” till juniorkapten Andreas Domeij:

— Det har verkligen varit ett äventyr sedan jag lämnade Sundsvall. Det var redan i samband med SM i våras som jag och Andreas hade ett första snack om vad en sån här roll skulle kunna se ut. Jag ville stämma av med honom om han trodde att jag skulle kunna ha någon funktion i och runt laget och hur den rollen i så fall skulle kunna se ut. Och nu när jag varit med i laget några dagar har jag redan nu lärt mig mycket både om men själv men också att det finns så mycket inspiration till hård och bra träning i det här gänget, men också att det finns mycket energi vid sidan av, säger Charlotte Kalla när vi pratar med henne halvvägs in i lägret.

Tanken är att hon ska vara med på ett läger i Umeå i september och i Bruksvallarna i oktober:

— Jag har försökt ställa massor av frågor och har fått en hel del frågor från de aktiva redan. Och jag tror att frågorna kommer att bli ännu mer specifika till kommande läger. Det där med att lära sig av andra är något som jag verkligen tror på. För jag har under hela min karriär, både när jag var yngst och när jag varit äldst, haft väldigt stort utbyte av de andra i laget. De saker som jag insåg när jag var 25 skulle ju de här kunna få med sig när de är 17, för jag tror verkligen att du kan lära dig av andra misstag.

Hur har tränarrollen varit; är det annorlunda att ge instruktioner än att ta emot dom?
— Ja så är det ju. Dels var jag faktiskt lite nervöst när vi det stod intervaller på schemat. Det var andra gången jag åkte skejt sedan jag la av i våras. Jag trodde att jag hade blivit otränad, men för den som undrar kan jag berätta att de här åren som jag tränat gett en del grund att stå på. Men sen är det något annat att försöka hänga med de aktiva och ge teknikfeedback. Det är annorlunda än vad jag varit van vid, och det är kanske inte helt enkelt för dom att förstå vad jag försöker förmedla när jag flåsar något efter dom, säger Kalla.

Vinterns stora mål för det svenska juniorlandslaget är VM i kanadensiska Whistler där en viss Charlotte Kalla vann OS-guld på 10 kilometer 2010.

Nu kan hon vara med och bidra till fler gyllene svenska tider på den kanadensiska västkusten.