Ett framgångsrikt damlag. Ett herrlag på jakt efter en nystart. Och skav i truppen. Niklas Jonsson tog över som landslagschef i juni. Hans recept för att skapa laganda är öppenhet – och tidiga besked.

Skidåkningen har varit hans stora passion i nästan 45 år. Och när han sent under våren fick ett erbjudande om att ta över som ny landslagschef kände han sig smickrad.

– Jag brinner verkligen för skidåkning. Det är min stora passion i livet, säger Niklas Jonsson.

Men han behövde ändå fundera. Han är engagerad i föreningen hemma i Piteå och har barn som åker själva.

– Men jag tvekade inte speciellt länge. Det var ganska självklart att tacka ja.

57-åringen efterträdde Anders Byström och tillträdde den 15 juni. Han tar över ett enormt framgångsrikt landslag som på damsidan haft exempellösa framgångar de senaste säsongerna.

Kan det bli ännu bättre?

– Det är svårt att veta hur fort alla andra kommer att åka, men jag tror att vi kan utveckla alla damer i vissa delar, så att de åker ännu fortare i framtiden. Samma sak gäller herrarna. Man får titta på varje individ och försöka utveckla den.

”Det blir lite skav”

Under Byströms år kom framgångarna tätt. Men utåt sett har det också hörts om spänningar i laget. Niklas Jonsson ser det som en följd av hur gruppen är byggd.

– Det är ett gäng som är otroligt prestationsdrivet. För alla dem handlar det om att åka fort i tävlingar. Då blir det lite skav, såklart. Man står i uttagningssituationer.

Niklas Jonssons recept för att minska skavet är öppenhet.

– Det man kan göra är att vara så transparent som möjligt. Tänka på saker som kan hända, innan de uppstår och hantera dem så bra som möjligt om de uppstår. Och ge besked så tidigt som möjligt, oavsett om det är negativt eller positivt.

Niklas Jonsson drar paralleller till en helt vanlig arbetsplats.

– Om det är ett jobb där åtta jobbar, men bara fyra får lön i slutändan, då hade det blivit skav där också.

Mästerskapen sätter det hela på sin spets, menar Jonsson. Han tar OS-sprinten i Milano Cortina som exempel.

– Vi hade tjejer som inte fick åka sprinten. De hade alla kunnat ta en OS-medalj om de haft en bra dag. Det är klart att det blir tungt för dem som inte fick åka, när det är åtta år till nästa klassiska sprint i ett OS.

Trygghet för tränare och åkare

Han har ett tydligt mål med sitt ledarskap.

– Att skapa de allra bästa förutsättningarna, både för tränarna som jobbar närmast de aktiva och för de aktiva själva.

Nyckeln är trygghet i planeringen. Åkarna ska veta vad som gäller om de är med i landslaget.

– Det handlar mycket om att utveckla varje individ och ha en bra dialog hela tiden. Det är det jag kan bidra med.

Minns VM i Falun 1993

Niklas Jonsson vet själv hur ett hemma-VM känns. Han åkte VM i Falun 1993. Det blev inget lyckat mästerskap för hans del.

– Jag hade gjort OS-debut i Albertville året innan och strax innan VM vann jag 15 kilometer på SM. Förväntningarna var ganska höga, säger han.

Men han var helt ur slag när VM avgjordes.

– Det blev inget roligt, även om det var hemma-VM. När du åker dåligt är det inget kul. Men stämningen runt omkring var fantastisk.

Bubblan ska hållas intakt

Nu ska han förbereda åkarna på samma sorts stämningsfulla upplevelse – för ett VM på hemmaplan i Falun 2027 blir inte som ett vanligt mästerskap.

– Det är många fler som är där. Nära och kära är på plats. Det är mycket mer svenska flaggor. Alla kommer att stötta åkarna. Men allt annat kommer också att vara så mycket mer. Det ska man vara beredd på.

Därför ska åkarna skyddas mer än om det hade varit ett mästerskap i ett annat land. Det får även media räkna med.

– Det kommer inte att bli lika lätt för er som jobbar med media att få egna intervjuer. Vi måste begränsa även de delarna, så att det blir en dräglig tillvaro för åkarna som ska prestera, säger Niklas Jonsson.