”Första gången jag kom till Ruka fick jag nästan en chock över hur brant sista backen in mot stadion är”. Det säger den svenske sprintern Oskar Svensson inför fredagens världscuppremiär i finländska Ruka. Här berättar han om banans mest avgörande delar.

Oskar Svensson har varit Sveriges mest framgångsrike sprinter på herrsidan de senaste säsongerna. Sedan 2019 har han varit bland de sex bästa i nio mästerskapstävlingar (tre gånger har han tagit sig till mästerskapsfinaler i sprint). Detta dock utan att få ta klivet upp på pallen (läs mer här)

Under förrförra säsongen tog han sina två första världscupsegrar (Val di Fiemme och Ulricehamn), och han blev dessutom tvåa på världscupen i Falun.

Förra säsongen blev dock lite svängig sedan han haft problem med ryggen, men han tog sig till final på den individuella OS-sprinten, där han slutade sexa. Och åkte dessutom både sprintstafetten och ”den traditionella” stafetten. I båda fall slutade det med fjärde plats.

Förra helgen åkte Svensson in som tvåa på sprinten i Bruksvallarna, detta inkilad mellan Sågmyraduon Calle Halfvarsson som vann och trean Alvar Myhlback.

— Det var nästan mer än vad jag vågat hoppas på. Jag har haft en längre sjukdomsperiod under september-oktober. Efter det har det blivit mycket grundträning. Tävlingarna i Bruksvallarna var de första riktigt tuffa passen jag körde. Jag tror att jag behövde en rejäl genomkörare, och så har jag tagit det lite lugnare i veckan, vilket brukar ge positiv effekt på formen, säger Oskar Svensson inför fredagens världscuppremiär i finländska Ruka.

Fredagens tävling blir Svenssons femte världscupsprint i Ruka.

Här går han igenom sprintbanan i Ruka:

— Det är en spännande bana, och mycket avgörs i den sista löpbacken in mot stadion, säger Svensson.

Hur brant är den?
— Alltså, den sista knixen är extremt brant. Första gången som jag kom hit fick jag en chock över hur brant den är. Åker du tröskel eller distans är det en ren saxbacke. Och det kan den vara även under en distanstävling. Du måste åka väldigt fort för att det ska vara en diagonalbacke som det är på sprinten.

I just den backen har den mer löpliknande skidåkningen visat sig framgångsrik; inte minst utförd av Johannes Hösflot Kläbo, hur ser du på den utvecklingen?
— Det är ju kul att se den evolution som det blivit, inte minst i klassisk sprint. Det har helt ändrat sprintåkningen. Det är en revolution, och det är tydligt att det är det effektivaste sättet att åka skidor i en viss lutning. Där tog Kläbo skidåkningen till en ny nivå just gällande den delen, säger Svensson.

Vad karaktäriseras Rukas sprintbana av i övrigt?
— Det är viktigt att ha en bra position in i den sista backen. Och vilken position du har där beror mycket på vilken position du har på toppen av den längre men flackare stigningen efter drygt halva banan. Det är där uppe på toppen det kan bli lite taktik om vilken position du ska ha i utförskörningen in mot sista klättringen, säger Svensson.

Och vilken position vill du ha i utförskörningen?
— Det beror på vilket före det är. Men inte längre bak än tredje plats i alla fall. Det är väldigt sällsynt att det är sånt före att du kan svepa förbi hela fältet, säger Oskar Svensson.