Forskning har visat att högintensiv intervallträning är tidseffektiv och ger bra effekt på många parametrar som är viktiga för konditionsidrottare. Tanken att ersätta nötandet i spåret med kort och snabb träning kan därför låta lockande.

Men fullt så enkelt är det inte. Idrottsfysiologerna Mikael Mattsson, Filip Larsen och H-C Holmberg har studerat den forskning som finns om distansträning. Den visar att det inte går att komma runt den lågintensiva träningen om man vill bli en riktigt bra löpare, orienterare, längdskidåkare eller cyklist. På maraton finns till exempel ett nästan linjärt förhållande mellan träningsmängd och prestation. Ju fler mil löparen tränar i veckan desto bättre blir tiden.

Kanske räcker det med att studera hur eliten tränar för att förstå distansträningens betydelse. Visserligen är den intensiva intervallträningen viktig även för dem, särskilt inför viktiga tävlingar. Men upp till 90 procent av den totala träningstiden eller minst 3-4 timmar per dag ägnar de åt mer lågintensiva pass.

Läs artikeln och hela numret av Svensk Idrottsforskning här.

Centrum för idrottsforskning (CIF) initierar, stödjer och informerar om idrottsforskning.
CIF ansvarar för uppföljning av statens idrottsstöd.