Flytande glidvalla förtjänar ett mycket bättre rykte än de fick när de lanserades. Nu används mer flytande än traditionell glidvalla på världscupnivå.

Många tror fortfarande att flytande glidvalla inte håller länge, att det slits snabbt, att det inte tränger in i belaget lika bra och därför inte bibehåller ”mättningen” av skidan; att det är för något turåkaren som inte har några andra alternativ.

Men det var länge sedan det var så menar Morten Sætha, som testar och vallar på världscupen och andra internationella lopp för Swix för tolfte året och var med och vallade både VM på i Oslo 2011 och de tre senaste olympiska spelen.

– Vi testar mycket, och vi använder flytande glider mer och mer på världscupen. Det beror på att de flytande produkterna är bäst i allt fler sammanhang, inte för att det är bekvämt. Det har funnits en vilja att jobba i den riktningen, att ta fram produkter som underlättar vallningen, oavsett nivå, men inte på bekostnad av resultatet. Skidorna måste bli lika bra eller bättre, säger Sætha.

Langrenn.com tog ett snack med den meriterade vallaren om hur man använder flytande glidvallor för att få ut det mesta av produkterna. Det råder ingen tvekan om att flytande glider har kommit långt sedan de första lanserades. Nedan får du reda på hur du får ut det mesta av dem.

Vilka är de största skillnaderna mellan flytande och traditionella glidvallor?
– Flytande glider kommer i en flaska, sprayas direkt på belaget, poleras och skidan är klar att användas. Traditionella glidvallor kommer som vax i block och måste värmas in i belaget med ett vallajärn, sicklas, borstas och poleras innan skidan är klar för användning. Därför är flytande både lättare och snabbare att applicera och det kräver mindre utrustning.

Fördelar och nackdelar med flytande glidvalla
Fördelarna med flytande glider är desamma för de som smörjer för tävling som för motionärer och turåkare: Flytande produkter är snabba och enkla att använda, kräver lite utrustning och minskar risken för att skada belaget vid applicering.

– Med vallajärn och värme finns det alltid risk för att belaget bränns. Med flytande glider kan man inte göra något fel på det sättet, säger Sætha.

Dessutom finns det fler hälso- och miljömässiga fördelar med flytande glidvallor jämfört med traditionella.

– Eftersom de inte ska värmas upp avger de ingen farlig rök. Och eftersom flytande produkter appliceras så tunt blir det väldigt lite damm från dem när de poleras. Med traditionell glidvallning blir det mycket damm och skräp, säger Sætha.

Finns det några nackdelar med flytande glider?
– Nej. Jag kan inte komma på någon.

Måste avliva många myter
Det finns många myter kring flytande glidvallor: att de slits ut snabbt, att de inte tränger in i belaget lika bra och därför inte bibehåller ”mättningen” och att de helt enkelt inte är lika bra som traditionellt pålagd glidvalla och att de rätt och slätt inte ger tillräckligt bra glid. Därför har det tagit tid innan skepsisen att använda flytande glidvallor på tävlingsnivå har lagt sig, även om dagens flytande glidvallor matchar eller slår ut traditionellt pålagd glidvalla vid en rad förhållanden.

Vilka fördomar möter du bland tävlingsåkare när du rekommenderar flytande glidvalla?
– Sedan flytande glider först lanserades som en billig och enkel produkt för motionärer och turåkare mötte vi en del fördomar i racingmiljön och det händer fortfarande att vi möter skepsis där. Det är inte förrän de senaste två säsongerna som flytande glider verkligen har fått acceptans på tävlingsnivå, säger Sætha.

Sætha tror att branschen själv är en del av skulden till detta.

– De första flytande glidvallorna var en nödlösning för de som inte hade ett vallajärn och marknadsfördes för turåkare som ett enkelt sätt att få en liten effekt av på glidet när man skulle ut på tur. Men de här första versionerna gav inte särskilt bra glid och slets snabbt bort, så de var inte tillräckligt bra för att tävla på, säger han.

Nu är situationen en helt annan. Dagens flytande glider är fullgoda racingprodukter.

– Vi testar alltid både toppracingversionen och den enklare serien samtidigt och det har visat sig att de flytande vallorna i CH-serien, som ofta är tänkta för motion och träning, är väl så bra som de dyraste racingversionerna, säger Sætha och fortsätter:

– Särskilt CH6 har använts mycket på världscupen. Både under pulver men också ensamt. Vid världscupomgången i Davos före jul var den flytande HS6 Liquid ensam utan toppning en av de som gick allra bäst.

Appliceringsmetoden är avgörande
Samtidigt påpekar Sætha att appliceringsmetoden är betydligt viktigare med flytande glider, speciellt med de nya fluorfria varianterna. Appliceringsmetoden är avgörande både för att få optimal effekt av de flytande glidvallornas egenskaper och för att säkerställa att de håller så länge som möjligt.

Flytande glider läggs direkt på belaget där den får torka och dra in i några minuter. Därefter poleras den in i sulan med rotofleece eller rotokork monterad på borr, eller för hand med kork eller fiberlene och borstas till sist med en nylonborste. Men att använda borr och rotofleece förbättrar både egenskaper och hållbarhet.

Vilken typ av applicering och med vilka verktyg och tillbehör används flytande glider?
– Genom att använda rotofleece blir glidet bättre och det håller längre än om man bara sprayar, torkar av och åker. Med rotofleece håller flytande glider ofta upp till 30 kilometer, mot 10 till 20 kilometer utan rotofleece, säger Sætha.

Samtidigt understryker han att även om den flytande glidern börjar tappa lite efter det så betyder det inte att man plötsligt går från full effekt till noll effekt.

Sætha förklarar att när de testar för världscuplopp är kravet att effekten ska vara minst 15 kilometer. Det är sällan elitåkarna använder skidorna längre än så, för i den längre loppen byter de ju ofta skidor längs vägen. Men tillverkarna är också måna om att de flytande produkterna även ska vara ett bra alternativ för långa långlopp och Ski Classics, där deltagarna inte får byta skidor.

– Vi testar de flytande glidvallorna mot vanlig glider vid start, efter 10 kilometer, 20 kilometer, 30 kilometer och så vidare. De flytande är bättre vid start och oftast upp till 20-30 kilometer. Efter det närmar de sig varandra mer och mer, men om de flytande inte blir sämre än vanlig glider så betyder det att man ändå har bra effekt, säger Sætha.

Därför är Sætha inte orolig för att rekommendera dagens flytande glidvalla som ett alternativ även för Vasaloppet under rätt förhållanden.

När är det mest effektivt/lämpligast att använda en flytande glidvalla?
– Förut användes de flytande vallorna mest i korta lopp, men efter hand har de blivit mer och mer universella. Nu är de bättre eller lika bra under nästan alla förhållanden.

Är det några fören när de flytande glidvallorna sticker ut särskilt?
– Flytande glidvallor täcker alla förhållanden, men ofta slår de traditionella glidvallor med ännu större marginal på våta och smutsiga förhållanden.

När ska man INTE använda flytande glider?
– För transport och sommarförvaring. Då lägger vi till traditionell glidvalla som vi inte sicklar av innan vi använder skidorna igen. Med en traditionell glider blir det ett tjockare lager vax på belaget. Vaxlagret skyddar belaget från repor och skador under transport och för förvaring skyddar vaxet belaget från att torka ut, säger Morten Sætha till Langrenn.com.