Trea i tävlingen var Tyskland, 50 sekunder efter Sverige. Norge blev fyra ytteligare 15 sekunder senare.

Lotte Jernberg på Svenska skidförbundet har intervjuat guldtjejerna:

Första sträckan Julia Svan:
– Oj jag kommer knappt ihåg den vi är så lyckliga allihopa. Det var väldigt tuffa motståndare, ryskan stack iväg redan från början och då fick jag ..inte panik men jag blev stressad att hon skulle dra iväg. Så försökte jag ta i kapp det och lyckades precis på slutet. Så jag var helt i rygg på ryskan när jag växlade över till Sofia.Det känns helt otroligt vi bara gråter, skrattar och darrar av lycka allihopa. Vilken känsla!

Andra sträckan Sofia Henriksson:
– Jag fick ju gå ut tätt bakom Ryssland och hon startade direkt och försökte gå loss. Men jag valde att släppa några meter från start för att komma in i åkningen och inte spräcka mig redan från början. Sedan höll jag det avståndet hela sträckan. Men det var full körning hela tiden och det känns så kul att äntligen få till ett bra lopp. Har det varit tårar av besvikelse tidigare i veckan så är det tårar av glädje i dag.

Tredje sträckan Jonna Sundling:
– Det gick ganska lugnt i början men sedan så ryckte ryskan i långa backen, men då hängde jag på. Jag testade att gå om men då kom hon ikapp mig. Sedan körde vi jämt till växlingen. Det känns så himla kul!

Fjärde sträckan Stina Nilsson:
– Jag hade räknat med att ryskan skulle köra tufft. Vi hade kollat upp hennes biografi på FIS innan och såg att hon var stark och hade bra meriter. Så jag räknade med att det skulle bli tokkörning från start men det blev tvärtom, minst sagt passiv åkning. Och mitt starkaste kort är inte att försöka dra ifrån utan att spurta, så jag var inte så dragvillig. Och det visade sig att hon också var sugen på att spurta. När långbacken kom så gjorde hon ett försök men då var jag tätt i rygg. När upploppet så kom gick jag om vid rätt tillfälle och tog hem guldet åt oss! Att komma hem med två guld är inte illa.