Thorn räds inte utmaningarna som senior
Viktor Thorn tog steget från junior rakt in i A-landslaget.
Detta efter en säsong där Bengtsfors-sonen som tävlar för Ulricehamns IF gjorde många imponerande lopp – inte minst på senior-SM i Piteå där han utmanade Marcus Hellner om guldet på 30 kilometer skiathlon.
Viktor Thorn tog steget från junior rakt in i A-landslaget.
Detta efter en säsong där Bengtsfors-sonen som tävlar för Ulricehamns IF gjorde många imponerande lopp – inte minst på senior-SM i Piteå där han utmanade Marcus Hellner om guldet på 30 kilometer skiathlon.
Längd.se träffade Viktor på landslagets samling i Torsby för några veckor sedan. Unge Viktor räds inte utmaningarna som senior och har höga mål direkt.
Och varför skulle han göra det. Han visade redan i vintras att han kan utmana seniorerna.
Hur går sommarträningen?
– Jo, jag tycker det går ganska bra. Jag har haft två förkylningar. Såna vill man ju helst slippa men hellre nu än i vinter. Annars flyter det på bra och jag känner att jag går framåt.
Hur känns det att komma med i A-landslaget direkt när du blir senior?
– Det är motiverande att känna att man får träna med de bästa. Det är jäkligt kul att få känna vart nivån är.
Hur gick tankarna innan trupperna släpptes. Var det ”Jag har åkt bra och kommer nog med”?
– Jag tänkte inget sånt. Jag hade siktat in mig på U-laget. Sen var det förstås extra kul när han (Rikard Grip) ringde. Att få den här chansen, det är kul att dom tror på en.
Har det varit som du tänkt dig att träna med A-laget?
– Jo! Det är väl inte någon jättestor skillnad mot tidigare, just träningsupplägget. Det går ju inte att göra något jätteannorlunda. Men visst, det är tufft. Hårdkörning på pass och så. Det är så klart skillnad på juniorlandslaget men jag tycker ändå det går bra.
Ser du någon risk att du kör för hårt?
– Jag tror inte det är någon risk att jag kör för hårt, det tror jag inte. Jag tycker jag känner min kropp så pass bra. Hittills har jag inte känt någon gång att jag skulle kört för hårt.
Får du några tips av åkare som Johan Olsson, Marcus Hellner och Daniel Richardsson som sitter på mycket erfarenhet?
– Visst får man lite tips från de gamla rävarna. Man tar ju till sig. Vi pratar ganska mycket i grupp och då tar man till sig bra saker, om teknik bland annat.
Viktor utmanade Marcus Hellner hela vägen till upploppet på SM skitahlon i Piteå i vintras. FOTO: Johan Trygg/Längd.se.
Vad säger du om nya tränarteamet för herrarna med Ola Rawald och Lars Selin?
– Det är bra! De är bra tillsammans och det är väldig motiverande och på med allting. Det känns nytt och fräscht.
Tankar och mål inför kommande vinter?
– Att komma ut och åka världscup och ta världscuppoäng är ju målet. Tour de Ski skulle ju vara kul att åka. Jag kommer att ta det lite efterhand hur det går. U23-VM skulle ju vara kul att åka men vi får se hur bra det går. Skulle det gå jättebra får man kanske rikta in sig på något annat. Det vore kul att vara med i snacket om VM i Lahtis men sen har jag väl inte det som något konkret mål att jag ska ta mig dit. Jag blir inte jättebesviken om jag inte blir uttagen dit.
– Vi får se hur det går. Jag vill ju ta kliv och komma ut och åka världscup.
Viktor bor kvar i Torsby efter gymnasietiden på skidgymnasiet.
– Jag trivs bra här helt enkelt.
Hur ofta åker du i tunneln?
– Inte så ofta i början av sommaren men det blir mer och mer. Det kan vara bra att köra lite impulser i tunneln och känna på snön. I höst när det blir sämre väder kommer det bli oftare. Då är det väldigt bra att ha tunneln. Nu på sommaren försöker jag utnyttja den fina terrängen här med guldkorn som Hovfjället och Tosseberg.
Vad händer förutom träningen på på sommaren för dig?
– Jag vet inte. Man hinner inte med så mycket. Ska jag vila så tar jag det bra lugnt. Här finns inte mycket att göra så det blir enkelt.
– Tränar man inte så finns det inte mycket att göra så då kan man lika väl träna, säger Viktor med ett skratt.
Vilken höjning blir det träningsmässigt?
– Jag höjer väl 50 timmar ungefär. Det är lagom att öka så varje år.
Har du något speciellt fokus i träningen?
– Det handlar om att bli mer stabil i åkningen. Att man inte är så ”junior”. Att bli starkare och snabbare. Det är ju nästan allt. Stakningen vill jag utveckla också för det blir viktigare och viktigare. Om det väl blir ett lopp där man ska staka så ska man känna sig trygg med det.