Ingen trodde att hon skulle kunna mäta sig med världsstjärnorna. Nu utmanar 28-åringen dem – gång på gång. En kommentar från tränaren förändrade allt.

28-åringen från Norge stod för årets stora skräll under Blinkfestivalen i början av augusti. Där krossade hon hela världscupseliten i en skytteduell, med skytteserier ner mot 12 sekunder – i samma nivå som supertalangen Martin Uldal.

Outsidern Eline Grue utklassade profiler som fransyskorna Lou Jeanmonnot, Justine Braisaz-Bouchet, Italiens comeback-stjärna Lisa Vittozzi och hela det norska landslaget.

En vecka senare fortsatte hon imponera under SM i rullskidskytte. På kortdistansen tog Grue sig upp på pallen efter att ha slagit flera svenska landslagsstjärnor som Hanna Öberg, Linn Gestblom (tidigare Persson), Anna Magnusson och Johanna Skottheim. Bara Elvira Öberg och Ella Halvarsson var snabbare än åkaren från norska teamet Holmenkollen Biathlon.

Se också: Lämnade Sverige – för Norge: ”Kände mig i vägen”

Fick svaret i Sverige

För Grue själv betyder resultaten från SM mer än Blink.

– När man inte är med i landslaget blir det ganska långt mellan gångerna man får chansen att mäta sig mot världens bästa. Så det var väldigt roligt att göra det så bra där, säger Grue till Langrenn.com.

Hon framhåller att rullskidtävlingar där alla använder samma utrustning blir ett bra mått på formen.

– Resultaten här visar att det jag gjort i sommar fungerar och att den nivån jag har nu kan mäta sig med de allra bästa i världen, säger Grue.

– Nu ska jag bara fortsätta träna bra, så jag kan vara med och påverka tävlingarna i vinter. Då kan det bli riktigt roligt, säger norskan, som satsat sedan tonåren.

Så vad hände? Varför händer detta nu? Förra året lade hon ner sin satsning på heltid. Det skulle visa sig förändra allt.

Se också: Ella Halvarsson SM-vinnare i kortdistans

Texten fortsätter nedanför.

Nära att hon slutade

Nu sprudlar Eline Grue av motivation. Det står i stark kontrast till hur det var för ett år sedan.

I mars 2024 var hon allvarligt trött på det hela. När säsongen var över började Grue jobba, och i höstas tog hon ett beslut: Hon la ner sin satsning på heltid, flyttade till Trondheim och återupptog studierna.

– För mig är det viktigt att ha något annat än bara idrotten som jag måste prioritera, något annat som också är viktigt, säger hon och förklarar:

– Det är skönt att känna framgång och att lyckas på andra områden i livet, för inom toppidrotten kan det finnas perioder där man står och trampar på samma ställe.

Vändpunkten

När Grue började studera på heltid föll bitarna på plats. Hon tog sin första seger i Norgescupen på över två år och vann Norgescupen totalt.

– Jag hittade tillbaka till glädjen i att hålla på med skidskytte igen. Det blev en riktig uppsvingsäsong. Jag presterade bättre för att jag mådde bättre, men det var egentligen lite emot alla odds, säger hon och fortsätter:

– Jag tränade vid ogynnsamma tidpunkter och var tvungen att anpassa träningen efter schemat för första gången i livet, egentligen. Men jag hade alltid sett det som något negativt. Jag kände att om man gör så satsar man inte.

Kändes det läskigt att göra den förändringen?
– Ja. Det var lite obehagligt.

Men i efterhand har hon inte ångrat det en sekund.

– Träningen blev mycket mer spontan och lekfull, och mycket mer i samklang med kroppen. Jag tränade när jag hade energi, och jag är inte rädd för att utmana mig själv och tänja gränserna, för jag vet att det kommer perioder då jag kan hämta mig igen. Det är mycket mindre rigid och mycket roligare.

En kommentar från tränaren ändrade allt

För Eline Grue känns beslutet att lägga ner heltidssatsningen allt mer rätt. Men det var en kommentar från tränaren länge innan hon tog beslutet som var satte igång förändringen.

Vad var det som satte igång förändringen?
– Det minns jag väldigt väl. Min tränare, Jon Kristian Svaland, sa till mig: ”Eline, du ska inte känna att du måste offra något.” Det tyckte jag var så dumt sagt just då. Jag trodde att elitidrott bara handlade om att offra. Man måste ju göra hårda prioriteringar. Vad är det för elitidrott om man inte offrar något, liksom?

Men Svalands kommentar fastnade i huvudet på Grue.

– Jag har förstått mer och mer vad han menade. Du ska vilja det (att satsa). Du ska vilja gå ut på det passet, du ska inte tänka att du hellre varit någon annanstans. Då har jag tänkt att jag vill prioritera in familj, vänner, någon fest då och då på sommaren. Men det påverkar något i den totala kalkylen. Då måste jag antingen skapa utrymme för det, eller erkänna risken. Men jag ser att den positiva vinsten de prioriteringarna ger är större än de negativa. Så summan av sådana kloka val gör att man mår mycket bättre, att helheten blir positiv, och att man inte bara känner att man tar tunga beslut.

Balans i livet

Omställningen har gett Grue en aha-upplevelse.

– Det finns utrymme att gå på café med vänner, tillbringa tid med familjen eller vara i skolan, utan att det blir en katastrof för satsningen. Hade jag varit livrädd för att bli sjuk hade jag aldrig kunnat göra det, säger hon.

– Det handlar om att prioritera sig själv, och inte bara elitidrottaren i den ”ideala” bemärkelsen, alltså en som bara ska sova, äta och träna. Om det ger dig mycket energi är det nog en fördel inom elitidrotten. Men de flesta är ju inte så. De flesta behöver sociala relationer, familj och vänner. Då blir satsningen mer hållbar över tid, och jag tror också att man får bättre mental hälsa av det.

Vill till världscupen

Nu siktar Eline Grue på världscupsdebut – fortfarande som heltidsstudent och med skidskyttet som ”hobby”.

– Målet är att köra världscupen under vintern, säger Grue.

Hon har lagt upp en tydlig plan för projektet och vet att hon måste ta det steg för steg.

– För att komma med till världscupen måste jag först prestera bra i säsongsöppningen, så att jag tar mig ut på IBU-cupen. Jag har varit med på IBU-cupen varje år sedan 2018, så det har jag förväntningar på. Men jag har varit gäståkare och har aldrig lyckats etablera mig där. Och det måste man för att gå vidare. Det kräver att jag ibland hamnar på pallen och tar individuella pallplatser där. Det har jag inte gjort tidigare.